Nr. 111: Hvor har herlighetstelogien sitt opphav og hva står denne bevegelsen for!

Nr. 111:
Hvor har herlighetstelogien sitt opphav og hva står denne bevegelsen for!

Denne artikkelen handler om den såkalte herlighetsteologien. Artikkelen er godt forankret i en grundig studie av bevegelsen og dens opphav. Store deler av denne artikkelen er hentet fra boken "Vekkelse eller villfarelse" skrevet av Geir Harald Johannessen som er pensjonert prest. Han har foretatt en grundig studie av herlighetsteologien. Her er en link til hans e-bok om denne bevegelsen: https://ebok.no/ebok/vekkelse-eller-villfarelse_geir-harald-johannessen/
Artikkelen er delvis skrevet og tilrettelagt av Øystein Gaulin

Ordet "herlighetsteologi" er sikkert noe de aller fleste kristne har hørt. I denne artikkelen skal vi se på hvor denne læren kommer fra og hvorfra den egentlig har sitt opphav.
Det er en kjent sak at denne bevegelsen har hatt en stor innflytelse på mange lokale disentermenigheter. Her i  Norge var det spesielt Oslo Kristne senter med Åge Åleskjær som sto for denne teologien, men bevegelsen har fått et godt fotfeste ut over i hele Norges land. I Sverige er det spesielt Uppsala som er arnestedet for bevegelsen hvor Ulf Ekmann var selve hovedpersonen. Bevegelsen fikk imidlertid et kraftig skudd for baugen i 2014 idet Ulf Ekman - som kanskje må sies å være hovedpersonen for denne bevegelsen i Skandinavia - konverterte over til katolisismen.
Hva er bevegelsens særpreg
Det som særpreger bevegelsen er svært my lovsang, salg av masse bøker og taleopptak og videoer. Møtene har ofte en hyggelig og lett atmosfære hvor forkynnelsen er preget av en del morsomme innslag. Det skal også sies at bevegelsen kjennetegnes ved at det er mennesket som kommer i sentrum og ikke Jesus. Mye av forkynnelsen dreier seg om hvilke rettigheter man har som kristen. Det blir ofte fremstilt som om at den kristne bare kan ta ut sine velsignelser akkurat som man tar penger ut av banken. Troen er en viktig faktor i bevegelsen. Er du syk skal du bare kunne "ta ut" din helbredelse i tro. Blir du derimot ikke helbredet har du således ikke tro nok og det hele kan føre til et katastrofalt nederlag for det mennesket dette gjelder. Dette er noe av bevegelsens særpreg, men mye av det som her er skrevet er av ytre former og kjennetegn ved bevegelsen.

Det som virkelig er farlig med denne bevegelsen er den kamuflerte vranglæren som ligger innebakt i forkynnelsen og som kan være svært vanskelig å oppdage for den vanlige møtegjeneren. Åpenbaringskunnskap har også en stor plass i disse forsamlingene. Med åpenbaringskunnskap menes at en person får åpenbaringer direkte fra Gud og disse åpenbaringene ansees nærmest å være på lik linje med Guds ord. Man må for all del ikke si i mot disse åpenbaringene for hvis man gjør det sier man i mot Gud for det er jo Gud som har talt gjennom disse personene.
Rent læremessig har bevegelsen også beveget seg i en retning som er svært farlig, ja, det tukles med selve forsoningsverket på korset hvor det blandt annet hevdes at Jesus døde åndelig. Det er svært farlig å begi seg inn på slike veier og det kan i veste fall føre til en total avsporing fra bibelens sunne lære om Jesus Kristus.
For en person som vanligvis ikke går på møte i deres forsamlinger vil nok noen stusse litt på forskjellige ting av det som foregår i møtene, men mange vil ikke oppdage de dryppene av vranglære som sniker seg inn i forkynnelsen. Det er disse dryppene som virkelig er farlige for den kristne og de kan faktisk føre mennsker bort fra den sunne troen på Kristus Jesus.

I denne artikkelsen skal vi se mer på følgende temaer:
1. Hvordan har denne bevegesen oppstått og hva ligger til grunn for det rent læremessige 
2. Sentrale lærepunkter i denne bevegelsen
3. Hvilke konsekvenser får dette for den kristne tro

Hvordan har denne bevegesen oppstått og hva ligger til grunn for det rent læremessige
Som opphavsmann for bevegelsen regnes Kenneth Erwin Hagin født 20 august 1917 i McKinney i Texas. Han regnes som trosbevegelsens far. Det hevdes at hans tjeneste var preget av overnaturlige fenomener slik som herlighetsskyen; en "lysende sky" som kunne vise seg under møtene. Fra 1949 opererte Hagin som selvstendig helbredelsespredikant som Branham & Co innen det som i USA kalles "The Post World War II healing Revival.
I 1943 sier han at han fikk "salvelsen til å underrvise" Han sier selv at det bare klikket ned på innsiden av ham slik en mynt faller ned inne i en mynttelefon. Han sier: Jeg visste hva det var. Salvelsen til å undervise hadde falt ned i det indre av meg. Jeg sa: Nå kan jeg undervise. I 1952 sier han at han fikk tilsvarende "salvelse til å være profet". I 1966 slo han seg ned i Tulsa Oklahoma hvor han bygde opp sin innflytelsesrike bibelskole: "Rhema Bible Training Centre". Han har skrevet en rekke bøker.
Svært mange har gått på hans bibelskole og derfra har bevegelsen spredt seg ut over store deler av verden.  Hagins store etterfølger må sies å være Kenneth Copeland. Han har sin base i Forth Worth i Texas.
I Sverige ble trosbevegelsen tidligere ledet av Ulf Ekmann og i Norge ble bevegelsen ledet av Åge Åleskjær. Begge disse har studert ved Hagins bibelskole ved Rhema Bible Training Centre i Tulsa Oklahoma. Etter hvert ble det etablert flere og flere samfunn i Norge som står for denne bevegelsen.
I det følgende skal vi se litt på hva Hagin bygger sin lære på og hvor han har hentet sin innspirasjon. Noe som har vært mindre kjent er at Hagin har overtatt store deler av sin lære fra  Essek W. Kenyon som levde fra 1867-1948. D. R. Mc Connell som kjenner denne bevegelsen svært godt har inngående studert bevegelsen og fremlagt forskningsresultater som viser at Hagin har kopiert Kenyon i stor utstrekning og det er fra Kenyon at Hagin har sine sentrale lærepunkter. Hovedpunkter her er det tre-delte mennesket, Åpenbaringskunnskap og om forsoningen i Helvete. (Altså ikke på korset). Videre om tro, om helbredelse og åndens seier over materien og om rikdom og suksess.
I boken "A Different Gospel" som ble utgitt i 1988 har D.R. McConell fremlagt forskningsresultater som viser at Hagin har kopiert Kenyon i stor utstrekning. McConell kjenner trosbevegelsen svært godt og forskningen er basert på en grundig historisk og bibelsk analyse. McConnell advarer mot bevegelsens kultiske natur, om læren om helbredelse og dens syn på forsoningen. Den viser også hvor langt bevegelsens "lære om velstand" er fra bibelens sanne lære.
Da blir neste spørsmål: Hvem er så denne Kenyon som er Hagins læremester? Kenyon var fra 1882 årene student ved Emerson College of Oratory i Boston Massacussets. Emmensons College ble grunnlagt og ledet av Charles Wesley Emerson. Emerson er blitt kalt en religionssamler. Det han sto for var en sammenblanding av Platonisme, Swedenborgianisme, Herbert Spencers sosial-darwinisme, Unitarisme, New England Transendendtalisme. Dessuten hadde han en kvasi-darwinistisk oppfatning av menneskets religiøse utvikling. Vi ville utvikle oss til å bli guder.
Emerssons åndelige konklomerat (sammenblanding) tilsvarer tankene i religionsdannelsen "New Thought". På dette lærestedet kom altså Kenyon (Hagins læremester) i kontakt med den okult-religiøse oppvåkningen som preget USA i slutten av 1800 tallet. Han kom i kontakt med en tankeverden som skulle prege ham for livet. Denne tankeverden hadde sin grobunn, ikke bare i "New Thought", men også i flere andre religionsdannelser. Disse nye religionene kalles de "metafysiske kultene". De kan også kalles for de ny-gnosistiske religionene.
De "metafysiske kultene" hadde en felles grunnforestilling: Når du tenker riktig forandrer det den fysiske virkeligheten. De hevder at inne i deg har du enorme mentale ressurser. Når du lærer å bruke dem riktig vil du bli herre over sykdom og fattigdom og all annen elendighet i den fysiske verden. Det metafysiske - det som er over fysikken - altså sjelen din og den "åndelige verden" som sjelen din kan få tilgang til - det kan kontrollere hele tilværelsen.
Denne grunnforestillingen har - som vi skal se senere - røtter like tilbake til gnostisismen som var kristendommens erkefiende i den første kristne tid.

Sentrale lærepunkter i denne bevegelsen
New Thought
Religionsdannelsen New Thought (=”Ny Tanke”) er ikke så godt kjent her i Skandinavia. Dens hjemland er USA. Denne religionen var det altså Kenyon lærte å kjenne på Emerson College.
Grunnleggerne var Warren Felt Evans, Julius og Annetta Dresser, og deres sønn Horatio W. Dresser. Det var i 1870 og 80årene religionen tok form.
En av Kenyons klassekamerater på Emerson College: Ralph Waldo Trine, ble New Thoughts store ideolog, og er den som klarest utviklet hva denne religionen står for. I USA kalles gjerne New Thought for ”the Religion of Peace, Power and Plenty” ”Fredens, Kraftens og Overflodens Religion”. Den forespeiler tilhengerne sine indre fred og ytre velstand gjennom hjelp til å beherske guddommelige krefter. Et større oppslagsverk begynner beskrivelsen av den slik: ”En religion som i mange av sine synspunkter er i slekt med Christian Science, eller troshelbre­delse. Ralph Waldo Trine sier i sin bok ”In Tune With the Infinite” (1897): ”Det å innse vår egen guddommelighet og vår egen nære rela­sjon til det Universelle, det er å kople vårt eget maskineris drivrem til Universets store kraftgenerator.
Helt sentralt i New Thought står forestillingen om at mennesket er av guddommelig natur. Det er innsikten i dette faktum, som er nøkkelen til frelse. Men samtidig mangler denne religionen troen på en personlig Gud. Gud er snarere en upersonlig, universell kraft: et stort Sinn (”Mind”) som blir aktivisert av våre tanker og vil aktualisere dem over i konkret form. New Thought var et system av kultisk tro som lærte at sann virkelighet er av åndelig natur, at det åndelige er årsaken til alt som fysisk skjer, og at det menneskelige sinn, gjennom positiv mental holdning og positiv bekjennelse, har makt til å skape sin egen virke­lighet: Enten helse og rikdom, eller sykdom og fattigdom.

Gnosticismen
Vi skal her også ta en liten avstikker helt tilbake til Gnosticismen, Gnostisismen oppsto i før-kristen tid. Nøkkelord i denne læren er "Erkjennelse og innsikt"
Selve navnet kommer av det greske ordet ”gnosis”, som betyr ”erkjennelse” eller ”innsikt”. Og det gir oss straks en nøkkel til å forstå hva det dreier seg om: Gnosticismen tilbød en kunnskap fra Gud på et høyere plan, en innsikt i guddommelige mysterier som vanlige folk ikke kunne oppnå. Erkjennelse og innsikt var nøkkelor­dene i bevegelsen.
Det var mange retninger innen gnosticismen, eller ”gnosis”, som den rett og slett kaltes på Det nye Testamentes tid. Men allerede i NT ser vi at gnostiske retninger oppleves som en hovedmotstander av kristendommen. I 1 Tim 6,20-21 sier Paulus følgende: Vend deg bort fra det ugudelige og tomme snakk og fra "innvendingene fra den såkalte erkjennelse; med urette bærer den dette navn. 21 Visse folk har bekjent seg til den og har forvillet seg bort fra troen".
To gnostikere hvis lære hurtig ble en kraftig utfordring for kir­ken, var Valentinus og Basilides som levde cirka 100 år etter Kristus. Kirkefaderen Ireneus (ca. 130-200) er den som for alvor tok opp kampen mot gnosticismen. Hans bok ”Adversus Haereses”  (Mot Vranglærerne) er en skarpsindig grenseoppgang mellom denne formen for religiøsitet og tradisjonell kristendom.
Kalte seg kristendom
Et hovedproblem i forholdet mellom kirken og gnosticismen, var at gnosticismen gav seg ut for å være kristendom, og det enda en kris­tendom av forbedret merke. Gnostikerne påberopte seg hemmelige overleveringer fra Jesus og apostlene, og markedsførte egne, gnos­tiske ”evangelier”.
Men alle deres merkverdige spekulasjoner avslørte at dette var en religion langt fra bibelsk kristendom:
Bare det åndelige viktig
De anså det materielle for å være noe nedrig og mindreverdig: Det åndelige var det eneste verdifulle. I deres underlige verdensbilde troner det øverst i tilværelsen en åndelig urkraft. Det er den høyeste gud. Men under denne guden opererer andre guddommer igjen. En av dem er angivelig jødenes skapergud Jahve. Etter gnostisismen blir jødenes skapergud nærmest som djevelsk å betrakte, ettersom han altså har belemret verden med den hemsko som heter det materielle.
Tredeling av mennesket
Videre delte gnostiskerne menneskene i tre kategorier: ”Hylikere”, ”Psykikere” og ”Pneumatikere”. Dette tilsvarte at ifølge deres menneskesyn var hvert menneske et tredelt vesen: Kropp, sjel og ånd.
”Hylikerne” var de ”kjødelige” menneskene, som bare brydde seg om det materielle. ”Psykikerne” var et hakk bedre, de var opptatt av de mer sjeleli­ge verdiene. Men bare ”Pnevmatikerne”, de ”åndelige”, var istand til å oppnå frelse. Og bare gnostikerne var istand til å heve seg til ”pnevmatikernivået” der mennesket egentlig er en gud på jorda. For ånden er av samme natur som Gud bokstavelig forstått.
Frelsen
Forløsningen fra verden gikk ut på dette: Å kjenne til hvordan sjelen kan stige opp gjennom alle himlene, eller ”sfærene”, og inn til den høyeste Gud. Gjennom kunnskap og innsikt i guddommelige hem­meligheter kunne man lære det. Basilides (en lærer på gnostisismens tid) lærte at Jesus var prototypen på et slikt ”åndelig” menneske: Frelsen kunne vinnes ved at man, gjennom Hans ord, våknet til bevissthet om sitt innerste vesen, ånden, og slik kunne stige opp i den åndelige verden.
Andre gnostiske skrifter brakte magiske trylleformularer, pass­ord, til bruk under denne oppstigningen. I tillegg til slike synspunkter, opererte også gnostikerne med innvielser og ”sakramenter”: Noen retninger regnet med 3 slags dåp: Vanndåp, ilddåp og åndsdåp. Også en slags nattverdimitasjon fore­kom.
Gjennom århundrene har den kristne kirke helt fra Ireneus avvist gnosticismen. Men dens tanker og ideer har levd som en understrøm i hele den vestlige verdens åndshistorie. Nå og da har den nådd overflaten: Som hos Paracelsus, Mesmer og som hos Quimby.
 Det som nå viser seg, er at Essek W. Kenyon, Kenneth Hagins lære­fader, har en lære som er merkelig lik det som læres i New Thought, Unity og Christian Science.
Det er merkelig, for Kenyon tar uttrykkelig avstand fra alle de metafysiske kultene. Ikke desto mindre: Gang etter gang lærer han det samme som kultene lærer. Han gjør seg til talsmann for deisme: Universet er styrt av uper­sonlige åndelige lover istedenfor en personlig handlende Gud.

Han lærer deifisering: Mennesket gjøres til en gud: ”Gud med­deler sin egen natur til den menneskelige ånd”. ”Gud blir en del av vår bevissthet”. Og han snakker om den ”åndelige virkelighet” som står over og styrer den materielle, slik som Mary Baker Eddy gjør.
Det foreligger også vitnesbyrd fra Kenyons nære medarbei­dere om at han leste Mary Baker Eddys skrifter og erklærte at det var ”mye å lære hos henne”.
I den følgende framstillingen nedenfor kan du se historien og bakgrunnen for trosbevegelsens opphav og dens utvikling helt tilbake til Gnostisismen som altså var kristendommens verste fiende:

• Gnostisismen (første kristne tid)
•       Paracelcus (15. århundre)
•            Anton Mesmer (18. århundre)
•                   P.P. Quimby 1802-1866
•                          Emmersen College, Boston
•                                  Essek W. Kenyon 1867-1948
•                                         Kenneth Erwin Hagin 1917- 2003 (trosbevegelsens far)                   

Parallelle samfunn og bevegelser med samme skygger
De ferreste er nok heller ikke klar over hvilke forgreninger trosbevegelsen har. Her finner vi navn som Norman Vincent Peale, Robert Schuller og Paul Youggi Cho. Undersøkelser har også vist disse personene står for de metafysiske kultenes tankegang. Det samme gjelder den såkalte profetvekkelsen med sentrum i Kensas City, og den nyeste parallbevegelsen som har navnet "Torontovekkelsen".
Alle disse personene har felles trekk. Har skal nevnes uttrykket "den positive tenkningens makt"
Robert Schuller som er en av USA’s mest kjente TV-predikanter og mannen med Krystallkatedralen i California. Hans budskap er ”mulighetstenkningen”: ”Possibility Thinking”. Schullers tankeverden er de gnostiske religionsdannelsenes tankeverden. Schuller sier: ”Jesus kjente sin verdi: Hans suksess ga næring til hans selvaktelse... Han led korset for å hellige sin selvaktelse. Og han bar korset for å hellige din selvaktelse...” Og et annet sted: ”Jeg tror ikke noe som er gjort i Kristi navn... har vært mer destruktivt... enn å prøve å gjøre folk oppmerksom på sin fortapte og syndige tilstand".
Min kommentar: Dette er ikke noe annet enn ren vranglære i forhold til hva bibelen sier. Bibelen sier at alle har syndet og fattes Guds ære.
Paul (David) Yonggi Cho
Den kanskje viktigste ”søsterkirke” til Trosbevegelsen er den som er grunnlagt av dr. Paul
Yonggi Cho i SørKorea: Yoido Full Gospel Church i Seoul. Selv om Cho's utgangspunkt er en kombinasjon av tankegods fra Østens religioner, bl.a. Soka Gakkai, og kristendommens tanker, er hans nære forbindelse med ”positiv tenkning” og ”mulighetstenkning” helt åpenbar: Cho sier at det å tenke positivt, tale positivt og visualisere positive bilder, er nøkkelen til fram gang og suksess på alle områder. Og den som har skrevet forordet til den engelske utgaven av Yonggi Chos bok ”Den Fjerde Dimensjon”, er da også nettopp Robert Schuller. Alle disse tre har en høy stjerne i Trosbevegelsen. Paul Yonggi Cho regnes av trosforkynnerne direkte som del av bevegelsen. Hans bøker markedsføres aktivt av dem.

Fra okkulte kilder
Men tilbake til Kenyon/Hagins Trosbevegelse: Via Kenyon er altså sentrale elementer i Trosbevegelsens tankegods hentet fra Christian Science’s, Unity’s og New Thoughts tankever den. Den bærende ideen der er den, at i din tanke (”New Thought” = ”Ny Tanke”), ditt sinn, din ”ånd” ligger en kraft, et potensiale til å forandre den fysiske virkeligheten. Denne ideen er ikke hentet fra Bibelen. Derimot er den selve grunntanken i slikt som hinduismen og gnosticismen.
Ideen kommer altså fra ikke-kristne, okkulte kilder. Men derav følger at også TBs bærende tanker er hentet fra okkulte kilder. Hvordan det påvirker enkeltelementene i TBs undervisning, skal vi se på i det som nå kommer.
Sentrale lærepunkter
Det finnes ingen ”Trosbevegelsens lære”. Skal en finne ut noe hva de står for er man
henvist til å observere selv og lese bøkene som tilbys samt lytte til forkynnelsen og snakke med "avhopperne"
Mange seriøse aktører har satt seg grundig inn i trosbevegelsen. Det som følger nedenfor er de mest sentrale punktene i trosbevegelsens lære. Rekkefølgen tilsvarer den betydningen de synes å ha i ”systemet”.

Det som her er beskrevet er et totalbilde av hva som blir skrevet og forkynt gjennom bevegelsens spredning av hva de står for gjennom forkynnelse, utgivelse av bøker, videoer og kassetter.

Læren om ånd, sjel og kropp
Den innerste kjerne i trosforkynnelsen, det ”lærepunkt” som alt står og faller med, er læren om at mennesket er et tredelt vesen der hver del har helt spesielle egenskaper. Mennesket er oppdelt i ånd, sjel og kropp, som hver for seg har nøye definerte funksjoner, sier trosforkynnerne.
På undervisningsplanene til bibelskolene i bevegelsen har undervisnignen om ”ånd, sjel og
kropp” en fremtredende plass. Avhoppere forteller om den vekt som blir lagt på det.
Predikanter forteller hvordan innsikt i dette kan forvandle våre liv. Læren gjennomsyrer Kenneth Hagins arbeider, og finnes mest konsentrert i bøkene ”Menneskets tre dimensjoner” (1973) og ”Hvordan du kan bli ledet av Guds Ånd (1978).
Den fremholdes med stor klarhet av Lester Sumrall i ”Det hele menneske” (1984).
Sten Nilsson ved Livets Ord i Uppsala forteller i ”Magazinet” nr. 7/89 at hans bok ”Befria mitt folk” (1984) rimeligvis var den første som presenterte svensk kristenhet for undervisningen om ”ånd, sjel pg legeme”. Ifølge denne boken er denne tredelingen en forutsetning for å forstå hva det er å være ”en ny skapning”.
Sten Nilsson forklarer tredelingen slik: Ånden er ”kongen”, sjelen er ”tjeneren”, og kroppen er ”slaven”. De to siste utgjør tilsammen ”kjødet”, eller det ”sjelslige” menneske (”den själiska manniskan”). Kroppen, ”slaven”, omfatter den rent fysiske delen av oss, med de fem sansene og inntrykkene fra dem.
Sjelen, ”tjeneren”, omfatter tanke, følelse og vilje. Ånden, ”kongen” derimot, er den som er rettferdiggjort, og født på nytt, som har åpenbaringskunnskap fra Gud, Guds ledelse, Åndens frukt og Åndens gaver. I Hagins skrifter finner vi gang etter gang denne satsen: ”Mennesket er en ånd som har en sjel og bor i en kropp”. (Dette er nøyaktig de samme ordene vi finner i gnostisismens lære) En guddommelig ånd et overnaturlig vesen.
Poenget med denne læren er at menneskets ånd er av samme natur som Gud, som er ånd.
Denne øverste del i mennesket, som altså er vår identitet, det vi ER, setter oss i Guds egen ”klasse”, vi er ”helt ut identifiserbare med Gud”. 
Dette blir forklart slik: Adam var skapt med Guds natur i sin ånd, til å være verdens gud. Men i syndefallet mistet han denne retten. Da ble menneskene Satans barn. De døde åndelig, og fikk Satans natur i sin ånd. Men takket være Jesus, den andre Adam, er det slik at når mennesket blir født på ny, får det tilbake den posisjon det hadde i skapelsen: Menneskets ånd får tilbake guddommelig liv igjen:
Den Hellige Ånd har forenet seg med menneskets ånd på en måte som gjør grensene mellom dem vanskelig å trekke, og mennesket blir altså en ny skapning i den forstand at man blir et helt nytt vesen: Et overnaturlig åndevesen.
Ulf Ekman sier det slik : ”Det innebär egentligen att du går omkring och så att säga har en
atombomb boende i dig, och att all den kraft som Gud sjalv äger, har blivit deponerad i din
ande, genom att den helige Ande har kommit inn i dig. Gud själv har tagit sin boning i dig och lever i dig. Det innebär att du har tillgång till all den kraft som Gud har, all den styrka som Gud har och all den kärlek som Gud har. Det finns deponerad i dig, och Gud vill hjälpa dig att förlösa det genom dig. ... Om du börjar inse vad det innebär att du ... har din identitet i vad Gud har lagt in i dig genom den helige Ande, då förlöses ett liv i dig som är övernaturligt”. ”Dere er guder”
I mai 1986 hadde BobbyJean Merck et seminar på Livets Ord i Uppsala, under temaet: ”Dere
er guder”! Og hun er ikke alene. Kenneth Copeland sier: ”Det er ikke slik at du har en Gud som bor i deg: Du er en gud!” (The Force of Love, tape BCC56). Frederick Price skriver: ”Jeg tror at ... Gud gjorde mennesket til en gud, en gud under Gud. (Brev til Dave Hunt 25.08.82). Charles Capps skriver: ”Jesus sa: ”Dere er guder”. Med andre ord så var Adam jordens gud...
Mennesket ble skapt til å være gud over jorden”. (Brev til Dave Hunt 04.06.82).
Robert Tilton skriver: ”Du er ... en skapning av Guds slag. Fra begynnelsen av var det
meningen at du skulle være som en gud i verden. Mennesket ble skapt av Gud for å være
denne verdens gud.” (God’s Laws of Success, s. 170171.) John Lake skrev: ”Mennesket er ikke en skapning som er skilt fra Gud. Det er tvertimot en del av Gud.
Gud vil at vi skal være guder..” (Lindsay: Sermons by Dr. John G. Lake, s. 2021).
Earl Paulk skriver: ”Presis som hunder føder valper og katter føder kattunger, så føder Gud
små guder. Før vi forstår at vi er små guder og begynner å handle som små guder, kan vi ikke gi uttrykk for Guds rike.” (Satan Unmasked, s. 9697.)”
Kenneth Hagin sier: ”Gud har laget oss så like ham selv som mulig... Han gjorde oss til samme slags vesen (same class of being) som Han selv er.... Den troende kalles Kristus. Det er dét vi er: Vi er Kristus!” TB anser denne tredelingen, og rollefordelingen mellom delene, som en ny og revolusjonerende oppdagelse. Men denne læren er nok langt fra ny. Og den mangler framfor alt bibelsk basis. Trichotomi en gammel vranglære.
I teologihistorien har denne læren om hva et menneske er, fått betegnelsen ”trichotomi”. Dette er et gresk ord som betyr ”tredeling” eller ”oppsplitting i tre deler”. Vi kan følge den helt tilbake til Platon, lenge før kristen tid. Tredeling av mennesket var et viktig element i gresk ikke-kristen tankegang. På NT’s tid var kristendommens hovedfiende gnosticismen, som vi har sett.
Gnosticismen er blitt kalt en av de fire grunnpilarene under Vestens okkultisme. Og en hjørnesten i gnosticismen er nettopp den samme tredelingen av mennesket:
”Mennesket blir (i gnosticismen bl.a) ansett som et tredelt vesen. Av legeme, sjel og ånd er ånden det evige og uforgjengelige, og av samme substans som Gud. Målet med den okkulte utvikling (innvielsen) er å vekke den sovende ånd...”
En annen forsker sier det slik: ”Menneskets sanne Selv er (i Gnosticismen) differensiert ikke
bare fra kroppen og dens sanser, men også fra sjelen. Gnosticismens antropologi er derfor
trichotomisk. Den adskiller kropp, sjel og Selv.”
Men en slik lære om mennesket kunne ikke aksepteres av den kristne kirke, fordi den kolliderer med Skriftens samlede vitnesbyrd: Den visker ut forskjellen mellom Gud og menneske, gjør mennesket til en gud, og lyder presis som en løgn som menneskeheten tidlig fikk seg servert: ”Dere skal bli som Gud”! (1 Mos 3,5). Om mulig enda mer alvorlig er dette: Det ødelegger bildet av Jesus for den troende. Jesus er jo blitt ”sine brødre lik” (Hebr 2,17). Samtidig som han er sann Gud, er Han også sant menneske, Men hvis Jesus som menneske er tredelt slik som TB sier, så får det skjebnesvangre konsekvenser for forståelsen av hvem han er. Det skal vi se litt nærmere på senere.
Derfor er da også Trichotomien blitt avvist av ikke mindre enn fem store kirkemøter! Men det er en stund siden sist nå, derfor ser det ut som mange har glemt at dette er en vranglære.

Hva Bibelen sier:
Bibelen kjenner ingen slik oppsplitting av mennesket som Trosbevegelsen og gnostocismen lærer. I Bibelen er mennesket en helhet, som kan betraktes fra for skjellige synsvinkler: Fra en side sett er det legeme, kropp, kjød. Fra en annen side sett kan det kalles en ”levende sjel”. Fra en tredje kan det kalles ”ånd”. Men det er alltid bare aspekter ved ene og samme helheten. For grensene mellom begrepene er flytende. ”Sjel” og ”ånd” brukes ofte om hverandre.
Vi finner ikke noe sted i bibelen at mennesket ”er” en ånd som ”har” en sjel og ”bor i” en kropp. 1 Tess 5,23 er det eneste sted i Bibelen der ordene ”ånd, sjel og legeme” står sammen. Og ikke engang der finner vi noen oppsplitting og gradering av menneskelige bestanddeler.
Tvertimot, det er nettopp menneskets enhet og helhet som er poenget der: De tre står på linje: Også ånden trenger å ”bli bevart”! Men da er jo ikke ånden noe mer ”guddommelig” enn kroppen er.
Å henvise til dette stedet som belegg for at trichotomien skulle være en bibelsk tanke, slik trosforkynnerne gjør, er absurd. Når Bibelen beskriver mennesket, skjer det da også vanligvis ved hjelp av en ”todeling”: Ved hjelp av ordpar som ”ånd/kropp” (1 Kor 5,5; Jak 2,26; Rom 8,10) eller ”sjel/kropp” (Matt 10,28; 1 Kor 7,34; 2 Kor 7,1), eller ”ytre menneske / indre menneske” (2 Kor 4,16, Rom 2,28 f).
Og hovedsaken i Skriften er, at om du ser det udelelige mennesket fra to synsvinkler, eller fra tre synsvinkler, så er mennesket under alle omstendigheter for det første en enhet, og for det andre en skapning. Det er ikke et åndelig gudevesen i Guds klasse og identifiserbar med Gud.
Når Jesus siterer Sal 82,6 og bruker uttrykket: ”Dere er guder..” (Joh 10,34), så må det forstås av sammenhengen: De dommerne det er snakk om i Salme 82 kunne kalles ”guder” i denne sammenhengen, fordi de, i kraft av Guds kall (”de som Guds Ord kom til..”), hadde fått delegert en flik av Guds egen myndighet til å råde over liv og død, helse og eiendom, nemlig som dommere.
Men hvis dette nå er slik, sier Jesus, så må vel ”han som Gud har helliget og sendt” ha lov til å kalle seg Guds sønn! Jesus resonnerer ”fra det mindre til det større” om sin egen Messias-gjerning. Hans ord er langt fra noen guddommelig forklaring av alminnelige
mennesker.
Da folk i Lystra ville tilbe Paulus og Barnabas som guddommelige vesener, ropte Paulus: ”Hva er det dere finner på, folk: Vi er jo alminnelige mennesker akkurat som dere!” (Apgj 14,15). At vi skal ”få del i guddommelig natur” (2 Pet 1,4) er helt klart et løfte som først skal leves ut i evigheten. Det framgår av sammen hengen.
At den kristne er ”en ny skapning i Kristus” (2 Kor 5,17), betyr at fordi vi tror på Jesus og hører ham til, har vi løfte om å få del i oppstandelsen sammen med ham: Helligånden som har gitt oss troen, er pantet vårt på det. Vi er i Ham nå, ”Det gamle er borte, se, det nye er blitt til”, ”Vi er gått over fra døden til livet” (1 Joh 3,14), men samtidig ”er vårt liv skjult med Kristus i Gud” (Kol 3,3), og ”Det er ennå ikke åpenbart hva vi skal bli”, (1 Joh 3,2).
At vi skulle være overnaturlige åndevesener fordi vi er en ny skapning, er hentet ut av løse luften. Tvertimot, det vi er skapt til, er noe så jordnært som å leve gudfryktig i hverdagen: ”Vi er hans verk, skapt i Kristus Jesus til gode gjerninger, som Gud på forhånd har lagt ferdige for at vi skulle vandre i dem” (Ef 2,10).
At vi har fått ”den Ånd som er fra Gud” (1 Kor 2,12), og ”Ånden som pant” (2 Kor 1,22) osv.,
betyr ikke at vi er blitt ”av Guds klasse”. Men det betyr at vi på forskjellige måter får erfare at den Hellige Ånd ved Guds nåde har grepet inn i våre liv, gitt oss troens gave og Åndens frukt og Åndens gaver, og at Han i Ordet og bønnen gir oss en forsmak på den salighet som skal bli. Det betyr ikke at ens ”ånd” nå har fått direkte påkopling til himmelen, så en kan
leve et overnaturlig liv her i verden. Kristendom er ikke himmelen på forskudd.
Men en gnostisk/okkult ”åndsjellegeme”lære kan forlede folk til å tro både det og mye annet sørgelig. Når så mange får problemer i TB, så er nok dette lærepunktet en nøkkel til å forstå hvorfor. Det er god grunn til å anta at dette er den grunnleggende giftsprøyten som TB planter i ”trosprogrammet” hos tilhengerne sine.

Hvilken betydning får dette i forhold til troen på Jesus Kristus
Det neste som kommer på spill med trosbevegelsen, er troen på Jesus Kristus slik som Bibelen forteller om Ham og kirken vitner om Ham i sin bekjennelse. Kristne har alltid trodd på Jesus Kristus, Guds enbårne sønn, vår Herre, sann Gud av sann Gud, som ble menneske av kjøtt og blod, og hvis forsoning og seier fant sted på korset og i oppstandelsen.
Trosforkynnerne snakker derimot om en Jesus som er et gjenfødt menneske og hvis forsoning fant sted i helvete, der han hadde Satans natur. Ikke Guds Sønn på alle måter.
Noe av det aller mest sentrale i trosforkynnelsen er jo at vi er blitt ett med Gud i vår ånd, vi er blitt identiske med Jesus, vi kan gjøre det han kunne, ja ”større ting enn det”.
Når Bibelen taler om at menigheten er Kristi legeme (jfr. Rom 12,4 ff), så utlegger trosforkynnerne det slik at det er den enkelte troende som er Kristi legeme på jorda, noe som slett ikke står. Dette utvikler Hagin helt logisk videre slik: ”ethvert gjenfødt menneske er en inkarnasjon (= av Gud i kjøtt og blod)”, og: ”den troende er like mye en inkarnasjon som Jesus fra Nazareth”.
Men Jesus er jo Guds sønn? Ja, det er et problem for trosforkynnerne: Det truer med å
underminere hele læren om alt det som den gjenfødte ”kan”. Derfor ser vi at Hagin innfører et skille mellom hva Jesus ”er” og hva han er ”som en person i tjeneste”: ”Han som Guds Sønn er en ting... Han som person i tjeneste er noe annet. Han tjente ikke som Guds sønn. Han tjente som et vanlig menneske salvet med Den Hellige Ånd”.
Poenget for Hagin er at det var ved Den Hellige Ånds salvelse Jesus gjorde alt det mektige han gjorde, og at hans status som Guds sønn ikke hadde noe med saken å gjøre. Og han runder av kapitlet slik: ”Herren Jesus Kristus hadde Den Hellige Ånd i fullt mål,...og han er vårt eksempel til etterfølgelse”.
Men om dette ligger uhyre nær fornektelse av at Jesus er sann Gud, så er det i forsoningslæren at Trosbevegelsens syn på Jesus for alvor skiller lag med resten av kristenheten; ”JDS” læren.
Denne forsoningslæren har internasjonalt fått betegnelsen ”J D S” ”Jesus Died Spiritually”,
”Jesus Døde Åndelig”. Tanken bakom er det dualistiske og metafysiske verdensbildet som bl.a. Christian Science har: Synd og sykdom er egentlig av åndelig opprinnelse, det er et åndelig problem i den ”åndelige verden”. Og når så Jesu forsoning skulle hanskes med dette åndelige problemet, var det følgelig ikke nok at forsoningen skjedde med hans fysiske kropp og fysiske død på korset. Derfor lanseres dogmet om ”Jesu åndelige død” og ”forsoningen i helvete".
Det som også ofe brukes som skriftbelegg fra trosforkynnerne om at Jesus døde åndelig er det som står i Peters 1. brev 3:18: "han som led døden i kjødet men ble levendegjort ved Ånden". Trosforkynnerne lærer at Jesus ble levendegjort i Ånden, idet de sier at blir man "levendegjort i ånden"  beviser dette at man først må ha vært død i ånden før man kan bli levende. Dette er feil. Grunnteksten sier klart og tydelig at Jesus ble levendegjort "ved" Ånden og ikke "i" Ånden slik trosforkynnerne hevder.

Hagin belærer oss:
Åndelig død betyr adskillelse fra Gud". Åndelig død betyr også å ha Satans natur ... Jesus smakte døden den åndelige død for ethvert menenske. Synd er mer enn en fysisk handling, det er en åndelig handling. Han ble det som vi var, forat vi skulle bli slik som Han er... Nede i lidelsens fangehus i selve helvete oppfylte Jesus lovens krav på vegne av hver og en av oss, fordi han døde som vår stedfortreder. Gud i himmelen sa: Det er nok. Så reiste han Ham opp. Han brakte hans ånd og sjel opp og ut av helvete. Han reiste Hans legeme opp fra graven, og Han sa: ”Du er min sønn, i dag har jeg født deg”. Hvilken dag? ..
Den dagen Han ble født. Den dagen han ble oppreist. Så var det den dagen, da, at Han arvet et herligere Navn! - Og Copeland sier: ”Jesus gikk inn i helvete for å befri mennes- keheten fra straffen for Adams høyforræderi... Da Hans blod ble utøst på korset, var det ikke DET som gav forsoning... Jesus hadde tre fryktelige dager og netter... for å skaffe deg og meg tilbake våre rettigheter hos Gud”. Og vi tar med oss Sten Nilsson: ”Jesu svåraste lidande, som vår ställföretradare, begynte efter döden i dödsrikets pinorium... Där betalade han det verkliga priset för vår återlösning...”. Stikk i strid med Skriften.

De fleste troslærerne markedsfører denne læren, mer eller mindre aktivt. Formodentlig tror de at den lar seg utlede av ordet om at ”Jesus ble gjort til synd for oss” (2 Kor 5,21). Men det lar seg ikke gjøre. Tvertimot er ”JDS”læren stikk i strid med Skriften. For å komme med en slik lære, er å gjøre Jesus til en løgner: Jesus sa nemlig at forsoningsverket ble fullført på korset, i og med hans legemlige død: ”Det er fullbragt!” (Joh 19,30). Ikke etter tre dager, men der og da, ved korsets død, åpnet paradisets porter seg for Ham så han kunne si til røveren: ”I DAG skal du være med meg i paradis” (Luk 23,43).
Og Jesus overgav ikke sin ånd til Satan, men til Faderen; ”I dine hender overgir jeg min ånd...”(Luk 23,46). Det er ikke fra Bibelen tankematerialet til ”JDS”læren er hentet, men en lære fra kultenes tankeverden. Essek Kenyon var en meget aktiv talsmann for denne læren. Hagins lærefader har skrevet en egen bok om emnet, med den megetsigende tittelen: ”Hva hendte (på veien) fra korset til tronen”.

Han sier f.eks.: ”Alt som Kristus brakte som vår stedfortreder, det brakte han i sin Ånd. Det var hans ånd som ble gjort til synd. Det var hans ånd som led dommens pine på menneskehetens vegne. Det var hans ånd som ble erklært rettferdig ... Det var hans åndelige oppstandelse som har brakt menneskeheten forløsning. Mennesket er så bundet av sansekunnskap at det bare har sett Kristi fysiske lidelser på korset. Det var noe uendelig mye mer enn det”.199

Men når Kenyon snakker om ”sansekunnskap” som motsetning til sin nye oppdagelse
”åpenbaringskunnskapen”, så har vi sett tidligere hva dét betyr. Det er forestillinger hentet fra samme åndelige jordbunn som f.eks. Christian Science oppsto på: Den ekstreme dualismen / spiritualismen: Alt er ånd. Den fysiske verden, Guds skaperverk, er bare et sansebedrag, sier Christian Science rett ut.

Og Mary Baker Eddy er på linje med Kenyon: Hun hevder også at Jesu fysiske død ikke kan
bringe forsoning: ”Jesu fysiske blod var ikke mer virksomt til å rense fra synd da det ble utgydt på forbannelsens tre enn da det fløt i Hans årer”. 200 Så om TB’s forsoningslære ligger langt fra kristendom, så er den desto bedre Christian-Science-”teologi”.
Og rotsystemet under denne læren strekker seg like tilbake til gnosticismen. Selve forutsetningen er jo trichotomien: at også Jesus er et vesen som er splittet i tre deler, der åndsdelen er hans egentlige, guddommelige jeg: Poenget med Jesus, han som ”ble oss lik”, er at han også, akkurat som oss andre, er et overnaturlig åndevesen. En splittet Kristus om hovedmotstanderen til den første kristendom, gnosticismen, heter det i et standardverk:
Satt på en fellesnevner: De gnostiske teologene foretok en oppdeling av den kristne Forsoner i to helt se parate vesener, nemlig den jordiske og forgjengelige Jesus fra Nasareth og den himmelske og evige Kristus”.201 Slik skiller Trosforkynnerne også mellom den fysiske/psykiske Jesus på den ene siden, og åndevesenet Jesus på den annen: Det den ”fysiske Jesus” gjør, er uten betydning for frelsen.

Kristus blir på en merkelig måte splittet for den troendes øye: Vi får på den ene side en
”ebjonitisk” Jesus: Satansnaturmennesket som må gjenfødes, og på den annen side en
”doketisk” Jesus: åndevesenet, der kroppen bare er med for syns skyld, uten noen betydning.
Og dette er også nyreligiøsitetens bilde av Jesus: Innenfor New Age, og såvel i teosofenes som antroposofenes skrifter, nevnes Jesus ustanselig. Men det skilles skarpt mellom ”mennesket Jesus” og hans gjerning, og ”Kristusen Jesus”: Åndevesenet som gjennom jordelivet utviklet sin ”kristusbevissthet” inn i den høyere erkjennelse
som gjorde ham til herre over naturkrefter og liv og død, slik at han nå er ”en av de opphøyde Mestere”: Og poenget også for new-age’erne er dette: Slik som det skjedde med Jesus, slik kan alle mennesker, gjennom innsikt og ny erkjennelse, utvikle seg til å bli overmennesker med ”Kristusbe vissthet”. Også vi er jo åndevesener!
Verken sann Gud eller sant menneske...
I TB har vi for oss en lære om Jesus Kristus som tegner Ham opp for oss som verken sann Gud eller sant menneske. Når han får ”Satans natur” i helvete og må ”gjenfødes” derfra som et vanlig menneske og slik er ”helt og fullt identifiserbar” med deg og meg, så er han ikke lenger sann Gud verken Guds sønn ”i kraft” eller i noen som helst bibelsk forstand, uansett hvor mye TF ellers kaller ham Guds sønn. Det blir et tomt uttrykk.
Men i virkeligheten fornektes også Jesus som sant menneske, i og med at inkarnasjonen i kjøtt og blod de facto fraskrives sin verdi i frelsesverket: Det var ikke med sin kropp på korset, og med sitt blod, at Jesus fullførte frelsesverket. Det var som angivelig ”åndevesen” i helvete, at Jesus gjorde det.
Slik blir trosbevegelsens Jesus verken sann Gud eller sant menneske, men et trichotomisk
kvasimenneske av gnostisk opphav: Han var en ånd som hadde en sjel og bodde i en kropp han også. Trosbevegelsen forkynner ”en annen Jesus” (2 Kor 11,4). Men læren om denne ”andre Jesus” blir en viktig byggestein i trosbevegelsens tankebygning om at mennesket er guddommelig med guddommelige krefter: For, som Judith Matta sier: ”Hvis Jesus er et gjenfødt menneske som nå er opphøyet ved Guds høyre hånd, så er jo du og jeg, som også er gjenfødte, like verdige med denne Gud”        

På følgende linker kan du selv se hva denne bevegelsen står for og hva som skjer i deres møter:
https://www.youtube.com/watch?v=X2V7KbbfRHA&app=desktop
https://www.youtube.com/watch?v=1HBXGPAhd24&app=desktop

Nedenfor følger en oversikt over kildemateriale for denne artikkelen. For de av leserne som ikke forstår eller vil erkjenne hva denne bevegelsen står for, så anbefales det på det sterkeste at leseren går til kildematerialet å sjekker dette selv. Det er svært skremmende at en slik lære og bevegelse kan ha hatt en slik fremgang.
Man må også spørre seg om hvor har de enkelte hyrder for nordens menigheter vært i forhold til å undersøke hva denne læren og bevegelsen står for. Istedet for å gjøre hva bibelen sier om å "granske" så har de uten noen noen fordommer hilst dette fenomenet velkommen i menighetene og sett seg blinde på den fremgangen de har hatt.
Dersom en slik lære ikke får den enkelte til å vokne opp for hva denne bevegelsen forfekter og står for... ja, da må man faktisk spørre seg om hva som skal kunne serveres av vranglære i nordens menigheter uten at noen reagerer.

9. LITTERATUR

LITTERATUR FRA TROSBEVEGELSEN:

Cho, Paul Yonggi
Be slik Jesus gjorde Hermon, Hovet,1988
Den fjerde dimensjon Logos, Kvinesdal 1980
Cole, Edwin Louis
Kommunikation, sex och pengar Livets Ords Förlag, Uppsala 1989
Maksimal mannlighet Livets Ords F. Uppsala 1988
Copeland, Kenneth
Tungens makt RhemaMedia, Bergen (u.år)
Ekman, Ulf
Kraften i den nya skapelsen Livets Ords F., Uppsala 1987
Tro som overvinner verden Livets Ords F., Uppsala 1986
Gud, staten och individen Livets Ords F., Uppsala 1988
Doktriner Livets Ord Norge, Oppdal 1995
GraafBergling, Linda
Jesus Helbreder og gjenoppretter Logos, Kvinesdal 1987
Hagin, Kenneth E.
Den troendes autoritet Livets Ords F., Uppsala 1987
Hvordan du kan bli ledet av Guds Ånd Agape, Hvittingfoss (u.å.)
Hvordan forstå salvelsen Livets Ord Forlag, Torp 1987
Människans tre dimensioner Livets Ords Forlag, Uppsala 1986
Måste kristna lida? Livets Ords Forlag, Uppsala 1985
Navnet Jesus Logos, Kvinesdal (u.å.)
Rätt och fel tänkande Livets Ords Forlag, Uppsala 1984
Åtte syner av Jesus Livets Ord Forlag, Torp (u.år)
Hartman, Jack
Tro Gud for din økonomi Livets Ord Forlag, Torp 1985
Kaseman, Jim
Troshjelpen Livets Ords F., Uppsala (traktat) 1985
Kenyon, Essek W.
The Hidden Man: An Unveiling of the Subconscious Mind Kenyon’s Gospel Publishing Soc.,
Seattle 1970
What Happened from the Cross to the Throne Ibid. 1945
The Wonderful Name of Jesus Ibid. 1927
Two Kinds of Faith Ibid. 1942
Lea, Larry
Ører som hører Livets Ord Forlag, Torp 1988
Liardon, Roberts
Jeg var i Himmelen Livets Ord Forlag, Torp (u.år)
Invasjonsstyrken Livets Ords Forlag, Uppsala 1989
Ludewyk, Chris P.
Kjærlighet der hatet råder Hermon 1987
Nilsson, Sten
Befria mitt folk Salt & Ljus, Handen 1984
Blodsförbundet Livets Ords Forlag, Uppsala 1986
Osborn, T.L.
Den store kjærlighetsplanen Livets Ord Forlag, Torp 1985
Osteen, John
Regjere som konge i livet Logos, Kvinesdal 1984
Troens ABC RhemaMedia, Bergen 1987
Price, Frederic
Hvordan du kan få sterk tro Livets Ord Forlag, Torp 1987
Sjöberg, Kjell
Åndelige vikinger Hermon 1986
Steele, Ron
Plyndre helvete - Historien om Reinhard Bonnke Logos, Kvinesdal 1986
Sumrall, Lester
Den hela människan Livets Ords Förlag Uppsala 1985
Urquhart, Colin
Personal Victory Hodder & Stoughton, London 1988
The Positive Kingdom H. & S. 1985
Wimber, John (& Springer, K.)
Evangelisering i Ånd og kraft Logos, Kvinesdal (u.å.)
Åleskjær, Åge
Gode nyheter til de syke Livets Ord Forlag, Torp 1986
LITTERATUR OM TROSBEVEGELSEN
Axelsson, Sigbert m.fl
Success med Gud? Verbum, Stockholm 1988
Kristen höger i Sverige? Religion och samhälle 1986:3, Rel.soc.Inst, Stchm 86
Bergem, Anders
Himmelen på forskudd Luther/Credo, Oslo 1987
Brosché, Fredrik
Helhetssynen återupptäckt EFSforlaget, Uppsala 1985
Farah, Charles
Tro eller overtro? Ansgar 1987
Fosheim, Kristin & Aarnes, Helga
Stener for brød Sigma forlag, 1993
Gustafsson, Ove
Religion and Politics in Southern Africa,The Case of the Rhema Bible Church Nordiska
Afrikainstitutet, Stockholm 1989 (Manus)
Hagen, Lise
Følelser på villspor (roman) Lunde Forlag 1995
Hanegraaff, Hank
Christianity in Crisis Harvest House, Egene, Oregon 1993
Horton, Michael Scott (red.)
Power Religion The Selling Out of the Evangelical Church Moody Press, Chicago 1992
Hunt, Dave & McMahon, T.A.
The Seduction of Christianity Harvest House, Eugene, Oregon 1985
Høiesen, Ole Bjørn
OASE i søkelyset Nye Luther, Oslo 1989 *)
Lindholm, Hans & Brosché, Fredrik
Varför är Trosförkunnelsen farlig? EFSforlaget, Uppsala 1986
Matta, Judith A.
The born again Jesus of the Word Faith Teaching Spirit of Truth, Fullerton, CA, 1987
Matzat, Don
Inner Healing: Deliverance or Deception Harvest House, Eugene, Oregon 1987
McConnell, D.R.
A Different Gospel Hendrickson Publ. Peabody, Mass. 1988
Moriarty, Michael G.
The New Charismatics Zondervan Publishing House, Grand Rapids, Michigan 1992
Morrison, Alan
”We All Fall Down” The Manse Market Place, Crich, Derbyshire, England
Nilsson, Fred
Parakyrkligt. Om business och bön i Sverige Verbum, Stockholm 1988
Norlander, Agne
Hellighetens gjenoppdagelse Lunde, Oslo 1990
Reichman, Sven
Det er ikke fra Gud alt som glimrer Rex Forlag 1990
Rydén, Kjell
”Ni skall bli som Gud” Kenyon och Trosförkunnelsen Manuskript, 1984
Silva, Antonio da
Framgångsteologin svärmeri eller väckelse? Teologiska Inst., Uppsala 1984
Swartling, Torbjörn
Tankekontroll Trosbevegelsen slik jeg opplevde den Lunde 1993
Sørbø, Jan Inge
Svar til ein sjaman Det norske Samlaget, Oslo 1988 *)
Wigen, Tore
Tro og lidelse Credo, Oslo 1987
Wikström, Lester (m.fl.)
RIProjektet (6 hefter) Kyrkans Hus, Uppsala 1988
*) I disse bøkene er Trosbevegelsen berørt i forbindelse med be handling av andre temaer.

LITTERATUR FRA OG OM NYRELIGIØSITETEN

Axelsson, Sigbert m.fl
Religionen som samhällsfaktor Regeringskancelliets offsetcentral, Stchm.1987.
Beckford, James A.
New Religious Movements and Rapid Social Change UNESCO 1987
Castaneda, Carlos
The Fire From Whithin Transworld Publ., London 1989
Cumbey, Constance
Regnbuens skjulte farer Hermon 1984
Eddy, Mary Baker
Science and Health With a Key to the Scriptures Trustees, Boston,1875
Enroth, Ronald
A guide to Cults and New Religions InterVarsity Pr. Downers Grove, Ill., 1983
Freij, Torbjörn
New Age: De nygamle løgnene fra Eden Hermon 1988
Groothuis, Douglas
Mot en ny tid? Kritisk søkelys på New Age Nye Luther, Oslo 1988
Hartveit, Karl Milton
Den okkulte løsning Dreyer, Oslo 1988
Hognestad, Helge
Morgendemring en ny spiritualitet Cappelen, Oslo 1989
James, William
Religiøse erfaringer Pios Bogh., København 1906
Jonas, Hans
The Gnostic Religion Boston 1963
Larsson, Bob
Larsson’s Book of Cults Tyndale House, Wheaton, Illinois 1985
Maclaine, Shirley
Going Whithin Bantam Books, New York 1989
Maharaj, R.R & Hunt, Dave
En gurus død Prokla Media 1983
Martin, Walter
The Kingdom of the Cults Bethany Fellowship, Minneapolis, 1977
Matrisciana, Caryl
Guder og ledere i New Age Hermon 1988
Michaelsen, Johanna
Det okkultes magiske skjønnhet Hermon 1988
Molland, Einar
Konfesjonskunnskap Land og Kirke, Oslo 1961
Romarheim, Arild
Moderne religiøsitet Aschehoug, Oslo 1979
Kristus i Vannmannens tegn Credo, Oslo 1988
Rudolph, Kurt
Die Gnosis Göttingen 1980
Spence, Lewis
An Encyclopedia of Occultism New York 1977
Strøm, Håkon
Religioner i dag Aschehoug, Oslo 1983
Trine, Ralph Waldo
In Tune with the Infinite BobbsMerryl Co, New York 1970
Wikström, Lester
Nyandligt Verbum, Stockholm 1978
1 Hanegraaff: "Christianity in Crisis" (s. 29ff og 331ff) har kortbiografier over de største trosforkynnerne pr. 1992: Hagin, Copeland, Benny Hinn, Frederick K.C Price, John
Avanzini, Robert Tilton, Marilyn Hickey, Paul Yonggi Cho, Charles Capps, Jerry Savelle, Morris Cerullo, Paul Crouch.
2 Hørt i Jæren Kristne Senter, Nærbø, okt. 89: Stefan Salomonsson.
3 Hørt i Vennesla Kristne Senter mai 88: Bill Löfbom.
4 Hørt på Livets Ord, Uppsala, sept. 89: Mark Hankins.
5 Mark Hankins, samme sted, samme tid.
6 Hørt i Borg Kristne Senter, Tune, jun.89: Åge Åleskjær.
7 Hørt på Livets Ord, Uppsala, jun. 88: Ulf Ekman.
8 Hørt i Vennesla Kristne Senter mai 88: Bill Löfbom.
9 Hørt på Livets Ord, Uppsala, sept. 89: Ulf Ekman.
10 Hagin: "I Believe in Visions", s. 26.
11 William Branham (1909 1965) var en av de ledende figurene i den såk. "Post World War II Healing Revival" som begynte i 1947 i USA. (Andre forgrunnsfigurer: Oral
Roberts, Gordon Lindsay, T.L.Osborn). Både Branhams lære og helbredelsespraksis hadde klare okkulte overtoner. (Se ellers om Branham s. 25 og 113 her, og i Fred Nilsson:
"Parakyrkligt" s. 201, Larson: "Book of Cults" s. 194 ff.)
12 Hagin: "Hvordan forstå salvelsen", eng. utgave s. 5253.
13 Skolen flyttet i 1974 til Broken Arrow, en liten by like sørøst for Tulsa. Når det gjelder ordet "Rhema": Se kp. 8. Ordliste.
14 D.R.McConnell: "A Different Gospel", s. 7 ff. Don McConnell er kandidat fra Oral Roberts University i Tulsa, der han studerte teologi og historie. Han arbeider i 1989
med sin doktorgrad ved Amsterdam Frie Universitet, Nederland.
15 McConnell: "A Different Gospel", s.23 og 185.
16 Dette siste var en "intellektualisert form for sjamanisme" (Dave Hunt), som fungerte som opprørsbevegelse mot fundamentalismen i NyEnglandsstatene i forrige hundreår.
Se ellers Dave Hunt: "The Seduction of Christianity", s. 150 ff.
17 Mannen var Charles Mallory, en nær venn av NyEnglandstranscendentalisten Ralph Waldo Emerson. (De to Emerson'ene var forøvrig ikke i slekt.) Se ellers McConnell:
"Different..." s. 39.
18 Lewis Spence: "An Encyclopedia of Occultism", s. 293.
19 Sitert etter Spence: "Encyclopedia...": "To recognize our divinity and our intimate relation to the Universal, is to attach the belt of our machinery to the powerhouse of the
Universe. Hva læren gikk ut på, finner vi f.eks oppsummert i Encyclopedia Britannicas artikkel om New Thought: "...(den) legger vekt på at Gud er immanent, at mennesket
har guddommelig natur, at Guds kraft er umiddelbart tilgjengelig for mennesker, at universet har åndelig karakter, og at synd og .... menneskelige sykdommer egentlig skyldes
ukorrekt tenkning. .... Mange New Thoughtgrupper legger vekt på Jesus som lærer og helbreder. ..... New Thought har sterke gnostiske undertoner..." (Encyclopedia
Britannica, 15. utgave 1983, bind 13, side 15, min oversettelse.)
20 Dave Hunt om New Thought i "The Seduction of Christianity", s.151.
21 McConnell: "..Different..." s. 41
22 Bob Larsson: "Book of Cults", s.132. Se også Einar Molland: "Konfesjonskunnskap", s. 297.
23 Walter Martin: "The Kingdom of the Cults", s. 35 f., (min oversettelse). I Shepard's "Encyclopedia of Occultism and Parapsychology", s. 165, heter det om Christian
Science: "På mange måter fremstår Christian Science som en populær versjon av noen av de spesielle synspunktene i den hinduiske Vedantafilosofien, som også betrakter det
materielle som "maya" eller en illusjon." Christian Sciences hyperspiritualisme har en slående parallell i hinduismen.
24 W. Martin: "The Kingdom of the Cults", s.280.
25 Sitert etter Larsson: "Book of Cults", s. 386.
26 Av litteratur om gnosticismen kan nevnes: Kurt Rudolph: "Die Gnosis", Göttingen 1980; Hans Jonas: The Gnostic Religion", Boston 1963; foruten artikler i leksika.
27 E.W.Kenyon: "Two Kinds of Faith: Faith's Secrets Revealed", (Kenyon's Gospel Publishing Society, Seattle, 1942,) s. 17 f. (Sitert etter McConnell).
28 McConnell: "A Different Gospel", s. 25 f.
29 E.W.Kenyon: "The Hidden Man (1970), s. 74 og 137. (Sitert etter McConnell.)
30 McConnell: "A Different Gospel", 25 f.
31 "Vi kan ikke overse den forbløffende veksten hos Christian Science, Unity, New Thought og Spiritismen. ... Det som appellerer sterkest ved dem, er det overnaturlige
elementet i den såkalte religionen de frambyr. ... Mange forlater kirkesamfunnene fordi de tror at de får mer hjelp av Mrs. Eddy's undervisning enn de får fra predikanter. De
kan fortelle om hvordan de er blitt helbredet og om hvordan de ble hjulpet i sitt åndelige liv av denne merkelige kulten. ... Dette er en utfordring for kirkene." (E.W.Kenyon:
"The Wonderful Name of Jesus," (1927), s. 69 f. (Sitert etter McConnell).
32 Kenyon: "Identification: A Romance in Redemption", s. 68. (Sitert etter McConnell).
33 Dave Hunt: "The Seduction of Christianity", s. 152 f.
34 Ibid., s.152 f.
35 Ibid, s. 15.
36 Ibid, s. 16.
37 Se Hanegraaff: "Christianity in Crisis" s. 352f. Der finner vi mer om Chos lære og hans forbindelse med TF.
38 Artikler om "Kansasprofetene" er kommet i flere amerikanske tidsskrifter i 1990: "Mainstream", "Go Ministries" 1/1990, "Bold Truth Press" 15.03.90 (art. av Pauline
MacPherson). Særlig grundig er en 16siders artikkel i "Media Spotlight" av Albert James Dager. Dager har også skrevet en bok om "The Manifest Sons of God": "Vengeance is
Ours: The Church in Dominion", (Sword Publishers 1990
39 Thorbjörn Swartling i art. i Fast Grunn 2/95 s.71.
40 "Vårt Land" 24. august 1994
41 Guy Chevraux: "Bli grepet av ilden" s. 29f
42 Chevraux s. 31. Dette foregikk under et møte hos den argentinske trosforkynneren Carlos Anacondia, ifølge magasinet Inside vinteren 94/95, s.19.
43 Guy Chevraux: "Bli grepet av ilden" s. 32
44 Studierektor Tor Johan S. Grevbo i "Vårt Land" 2. oktober 1995
45 Alan Morrison: "We all Fall Down", The Manse Market Place, Crich, Derbyshire DE 45 DD England. Jfr artikkel av Torbjörn Swartling i Fast Grunn 2/95 s. 74
46 Fast Grun 2/95 s. 73, art. av Torbjörn Swartling.
47 Liv Ringvold, manus 1995
48 "But if you want to hear what the Faher is saying to you, you can't catch it in the system. The traditions aren't going to give it to you. This conference is not going to give it
to you. ... But the only place you're going to catch what the Father has to say to you, is to seek his face" (Mark Dupont på Oslo Vineyardkonferanse våren 1993,
møtereferat).
49 "Vårt Land" 13. desember 1995
50 Hank Hanegraaff: "Christianity in Crisis" s. 13: It is sometimes possible to watch 15 minutes of a Faith broadcast and wonder what the fuss is all about, since we may see
and hear nothing worthy of censure. But it is what occurs on minute 16 that ought to rock us on our heels, for it is the fatal error mixed with truth that makes the Faith
movement so dangerous.
51 Som et kuriosum kan nevnes at Benny Hinn har forkynt at hver person i Treenigheten, Faderen, Sønnen og Helligånden, har sin egen ånd, sjel og kropp. Se Hanegraaff:
Christianity in Crisis s. 344.
52 Sten Nilsson: "Befria mitt folk", s. 84 Nilsson forteller også at det var i USA han fant den nye læren: I Atlanta, Georgia fant han skjemaet over tredelingen på en tavle i en
krok, mens han var på vei til et møte. Da var han i USA på studiereise for å bli kjent med "den nye vekkelsen". Han var blitt gjort oppmerksom på den via litteratur allerede i
1950, forteller han. (s. 85).
53 Nilsson: "Befria..." s. 87.
54 Lester Sumrall: "Den hela manniskan", s. 23.
55 Se Sven Reichman: "Det er ikke fra Gud alt som glimrer", s. 21 25, der vi har en meget instruktiv gjennomgang av dette.
56 Ulf Ekman: "Kraften i den nya skapelsen", s. 8.
57 "Ni är gudar," "Ni är gudar med guddomlig auktoritet" "Ni är gudar med guddomlig natur.". Bandserie BJM 201203, Livets Ord mai 1986.
58 En grundig imøtegåelse av at Joh 10,34 skal forstås slik Capps og TF gjør, finnes i Moriarty: "The New Charismatics" s. 330ff.
59 Sitater fra manuskript av Kjell Ryden, s. 6.
60 Hagin: "Zoë The GodKind of Life (Tulsa 1989), sitert etter Hanegraaff: "Christianity in Crisis", der vi s. 107ff finner en grundig imøtegåelse av "Dere er guder"doktrinen.
Bl.a. gjennomgås Sal 82, som TF bruker som "skriftbevis" sammen med Joh 10,32.
61 Karl Milton Hartveit: "Den okkulte løsning", s. 35.
62 Rudolf Bultmann: "Primitive Christianity in its Historical Setting", (World Publ., New York 1972, s. 163.)
63 Kirkemøtet i Rom 382, Konstantinopel 553, (canon 14) og 869 (canon 11), Vienne 131112, 5.Laterankonsil 151217. (Lexicon fur Theologie und Kirche, Herder 1988, art.:
Trichotomie.) Noen har ment at en kunne finne Trichotomien hos Luther, ut fra løsrevne setninger i hans skrifter. Men Nordens fremste lutherforsker har påvist at det slett
ikke stemmer: Bengt Hägglund: "De homine", s. 62 og 321 f.
64 Se Anders Bergem: "Himmelen på forskudd," særlig s.45 ff, og ikke minst Fredrik Brosch: "Helhetssynen återupptäckt", s. 150 ff.
65 Hagin: "The Law of Faith", art. i hans tidsskrift "Word of Faith" nov. 1974. (min overs.).
66 Hagin: "Hvordan du kan bli ledet av Guds Ånd", s. 18.
67 Paul Yonggi Cho: "Den fjerde Dimensjon," s.41 f.
68 Cho: "Fourth Dimension Vol. II," s.38, (min overs.), sitert etter McConnell.
69 Cho: "Den fjerde dimensjon," s.42. Se også Hanegraaff: "Christianity in Crisis" s.82f.
70 "Adam lived under the dominion of Satan whose nature is spiritual death. By his own free will Adam subjected himself and his kingdom to Satan. .... Every phase of
Adam's life came under the curse of this new god, Satan," sier Gloria Copeland i boken "God's will is Prosperity", s.8. (sitert etter McConnell.) Lester Sumrall sier i "Den hela
människan", s.30, om syndefallet: "Det var den tredje personen (= ånden) inne i den treeniga människan som dog..." Ellers anbefales til studium Judith A. Mattas gode
imøtegåelse av dette i "The Born Again Jesus", s.80 ff.
71 Se Sten Nilsson: "Befria mitt folk," s.5 ff.
72 Fred Nilsson: "Parakyrkligt", s.231.
73 John Wimber: "Evangelisering i ånd og kraft", s.119 f. Ifølge forordet til hans bok "Signs and Wonders and Church Growth" 1985, gleder han seg over at mer enn 90% av
studentene hans har gjennomgått "et paradigmeskifte, slik at de nå gjør tjeneste ut fra et endret verdensbilde. (Sitert etter Hunt: "Seduction..", s.174.)
74 Hagin: "Hvordan du kan bli ledet av Guds Ånd," s.10.
75 Ibid., s. 9 og 150.
76 Originalens tittel: "I believe in Visions".
77 Roberts Liardon: "Jeg var i himmelen", sv.overs. s.19.
78 Åge Åleskjær: "Gode nyheter til de syke", s.132.
79 John Wimber: "Evangelisering i ånd og kraft," s.61 f.
80 Larry Lea: "Ører som hører," s. 143 ff.
81 McConnell: "A Different Gospel", s. 110.
82 F.L.Cross, red.: "The Oxford Dictionary of the Christian Church," Oxford 1983, s.573.
83 Helge Hognestad: "Morgendemring En ny spiritualitet", s. 15.
84 Ibid., s. 34.
85 Hagin: "Hvordan forstå salvelsen," s. 716.
86 Ibid., s. 162.
87 Wikström m.fl.: "RIprojektet", rapport nr. 3, Maria Sjöberg: "Trosförkunnelsen och dess avhoppare," s.57.
88 Intervju i Stavanger Aftenblad 20.1.90. I USA er Beny Hinn kjent for å ha framsatt trusler mot dem som kritiserer ham og deres familier: "You are in danger! Repent! Or
God Almighty will move His hand. Touch not my anointed!" Sitert etter Hanegraaff: "Christianity in Crisis" s. 344
89 Ron Steele: "Plyndre Helvete. Historien om Reinhard Bonnke," s.48 f.
90 Flere eks. finnes i F. Nilsson: "Parakyrkligt", s.242 f.
91 Den 19. november 1978 begikk over 900 tilhengere av denne sekten kollektivt selvmord etter ordre fra sin leder Jim Jones.
92 John Wimber: "Evangelisering i ånd og kraft", s. 30.
93 Kenneth Copeland: "Tungens makt", s.13.
94 Hagin: "Den troendes autoritet", s.36.
95 Bauer / Arndt / Gingrich: "A GreekEnglish Lexicon of the New Testament," Chicago 1964, s. 277.
96 Arild Romarheim: "Kristus i Vannmannens tegn", s.128.
97 Wikström m.fl.: "RIprojektet," Rapport nr. 3: Sjöberg: "Trosförkunnelsen och dess avhoppare," s.32 og 38.
98 John Osteen: "Regjere som konger i livet", s.81 f.
99 Kenyon lærer der at ved å bruke Jesu navn "...inntar vi den fraværende Kristus sin plass på jorda: Vi bruker hans navn, hans autoritet, til å utføre hans vilje på jorda." Ifølge
Kenyon MÅ Gud svare positivt på en bønn "i Jesu navn", fordi all Jesu autoritet er i det navnet. (Sitat etter McConnell, "A Different Gospel", s. 142.).
100 Hagin: "Navnet Jesus", s. 100.
101 Hagin: "Navnet Jesus", s.101 og 111 f.
102 Håkon Strøm: "Religioner i dag", s.A9.
103 Begge sitert etter Lewis Spence: "An Encyclopedia of Occultism", s.261.
104 Se f.eks. Hagin: "Navnet Jesus", s. 119 f.
105 Kenyon: "Two Kinds of Faith," s.67. Sitatet forekommer også ordrett i Hagin: "In Him", s.1. (Sitert etter McConnell: "A Different Gospel", s. 147.)
106 Kenyon: "Hidden Man", s.98, sitert etter McConnell, s. 146.
107 Hagin: "Rett och fel tenkande", s.32.
108 T.L.Osborn: "Heal the Sick," sitert i Hagin: "Rett och fel..." s. 33.
109 Kenneth Copeland: "Tungens makt", s.17 og 35. Copeland innleder boken sin med å si: "Det finnes en bibelsk hemmelighet om ord: Ord er åndelige de har makt i seg."
110 Charles Capps: "God's Creative Power Will Work for You", s.5 og 6. (Sitert etter McConnell, s. 147.)
111 John Osteen: "Troens ABC," s. 2627. Dette er tredje punkt i hans ABC for tro: A: Accept (godta), B: Behave (handle, nemlig som om det er sant), C: Confess (bekjenn).
Osteens vesle hefte er svært populær lesning i Trosbevegelsen.
112 Linda GraafBergling: "Jesus helbreder og gjenoppretter", s.310 f. Uttrykket "Ordets virkelighet" svarer hos henne her til "den åndelige verden", se kap 4.2.
113 Åleskjær: "Gode nyheter til de syke", s.107 f.
114 Nilsson: "Befria mitt folk", s.32 ff.
115 "Mot Målet" 6/88, s.7 ff, artikkel av William Backus og Marie Chapian: "Tror du sannheten om deg selv?"
116 Hagin: "Rett och fel tenkande", s.3.
117 Se McConnell: "A Different Gospel", s. 138.
118 Hagin: "Rett och fel..." s.5.
119 Se Judith A. Matta: "The Born Again Jesus of the Word Faith Teaching", s.91.
120 Se Hanegraaff: "Christianity in Crisis" s. 66 ff.
121 Se Judith A. Matta: "The Born Again Jesus...", s.89 ff.
122 Lester Wikström m.fl.: "RIprojektet", Rapport nr. 3: Sjöberg: "Trosförkunnelsen och dess avhoppare", s. 37.
123 Sigbert Axelsson: "Utkast til att diskutera fenomenet Livo". (Framtida folkrörelser 11.11.88, / 31.03.89). Manuskript.
124 Iallfall bruktes det tidlig på 90tallet.
125 Willi George: "Trons Rötter", (Faith Roots Ministries, Broken Arrow, OK, 1982), svensk overs. Livets Ords Förlag 1984, s. 73 og 8485.
126 Slik f.eks på bakre omslagsside av hans bok "Gode nyheter til de syke".
127 Se Hanegraaff: "Christianity in Crisis" s. 248f. Der finnes bl.a. en grundig imøtegåelse av at Jes 53,5 skulle handle om helbredelse i bokstavelig, medisinsk forstand.
128 Se også Hagin: "Navnet Jesus", s. 106 og 109.
129 Nilsson: "Befria mitt folk", s.72.
130 Kaseman: "Troshjälpen", s.2.
131 Linda GraafBergling: "Jesus helbreder og gjenoppretter", s.37 og 36
132 Ibid., s.36.
133 Åleskjær: "Gode nyheter til de syke", s. 103 f.
134 Linda GraafBergling: "Jesus helbreder....", s.141 ff.
135 Se eksempler fra USA i McConnell: "A Different Gospel", s.81.
136 F. Price: "Is Healing for All?", s 113. (Sitert etter McConnell, s.154
137 Kenneth Copeland: "The Laws of Prosperity", s.22. (Sitert etter McConnell, s.154).
138 Opplysningene finnes hos Matta: "The Born Again Jesus..", s.69.
139 Fred Nilsson: "Parakyrkligt", s.226.
140 Paul Yonggi Cho: "Den fjerde dimensjon," s.42 f.
141 Dave Hunt: "The Seduction of Christianity," s.25.
142 Åleskjær: "Gode nyheter...", s.81 ff.
143 Jan Inge Sørbø: "Svar til ein sjaman", s.29
144 Kenyon: "Jesus the Healer", s.26. (Sitert etter McConnell s.152).
145 Mary Baker Eddy: "Science and Health", s.495.
146 Linda GraafBergling: "Jesus helbreder...", s.280 ff.
147 Agnes Sanford: "Healing Gifts", s.116. (Sitert etter Don Matzat: "Inner Healing: Deliverance or Deception?" s.113.
148 Sitert etter Dave Hunt: "The Seduction of Christianity", s. 115.
149 Jung sitert etter Matzat: "Inner Healing...", s.119.
150 Dave Hunt sier dette om visualisering: Whether practised by Christians or nonChristians, visualization is purely an occult technique offering a substitute source of power,
knowledge and healing, which, if it could be realized, would make man a god in his own right, independent of his Creator. (Hunt: "Seduction...", s. 143.)
151 Se Matzat: "Inner Healing..", s.86
152 Johanna Michaelsen: "Det okkultes magiske skjønnhet", s.63 ff.
153 Matzat: "Inner Healing...", s.80.
154 Caryl Matrisciana: "Guder og ledere i New Age", s.169 f.
155 "When it comes to the results offered in inner healing ministry, we must ask the question: Is the Devil willing to trade healing for heresy, deliverance for deception,
emotional health for doctrinal confusion? I believe he is. (Don Matzat: "Inner Healing...", s,.140.)
156 Åleskjær: "Gode nyheter til de syke", s.13 f.
157 Se f.eks. "Passport Magazine" jan/feb. 1988, s.18.
158 John Wimber: "Evangelisering i ånd og kraft", s.158
159 Se Einar Molland: "Konfesjonskunnskap", s.287 ff.
160 Artikkel i "Hvetekornet" nr. 6/85, s.11.
161 Ron Steele: "Plyndre helvete Historien om Reinhard Bonnke", s. 62 og 60.
162 Se McConnell: "A Different Gospel", s. 149.
163 Se M.C.Horton: "Power Religion", s.127f.
164 Hagin: "Den troendes auktoritet", s. 43.
165 John Osteen: "Regjere som konger i livet", 4. omslagsside.
166 I USA blir dette dogmet målbåret av foruten dem som er nevnt her navn som Oral Roberts, John Avanzini, Paul Crouch, Marilyn Hickey. Hickey har spesialisert seg på
"bønneduker" som hun sender mot betaling forat folk skal legge dem i pengepungen og sjekkheftet. De skal også "tale til" sjekkheftet så det skapes velstand (Hanegraaff s.
351).
167 "Hvetekornet" 4/86, s.18.
168 Hagin: "New Tresholds of Faith", s.54. (Sitert etter McConnell: "A Different Gospel".
169 F.Price: "Faith, Foolishness or Presumption", s.34, 28, 25 f. (Sitert etter McConnell, s. 175).
170 T.L.Osborn: "Den store kjærlighetsplanen", s.115 ff.
171 Jim Kaseman: "Troshjelpen", s.3 ff.
172 Roberts Liardon: "Invasjonsstyrken", s.25 f.
173 Jack Hartman: "Tro Gud for din økonomi", s. 1923. En av dem som mest konsekvent forfekter at Jesus var rik og vil gjøre oss rike, er John Avanzini. Han sier bl.a.: "A
greater than a lottery has come. His name is Jesus!" (Hanegraaff s. 348).
174 Kenneth Copeland: "The Laws of Prosperity", s. 1820. (Sitert etter McConnell, s. 171.)
175 Gloria Copeland: "God's Will Is Prosperity", (Harrison House, Tulsa, OK, 1978, s.54.). Det er ellers John Avanzini som kanskje mest konsekvent forkynner 100foldloven.
176 Hagin: "The Law of Faith", artikkel i "Word of Faith Magazine" nov. 74, s.23.
177 Sitert etter McConnell: "A Different Gospel", s.172
178 Ralph Waldo Trine: "In Tune With the Infinite", s.138. (Sitert etter McConnell, s. 173.)
179 "The Road to Damascus. Kairos and Conversion." (London / Washington 1989), norsk oversettelse utgitt av Kirkens Nødhjelp 1990: "Veien til Damaskus". (Forord av
biskop Medardo Gomez, El Salvador). De 7 nasjonene som dette skriftet kommer fra, er Filippinene, SørKorea, Namibia, SørAfrika, El Salvador, Nicaragua og Guatemala.
180 Ibid., s.23.
181 I Lester Sumralls: "Warfare Strategies for Today's Christian" (Harrison House, Tulsa OK 1990) finner vi et talende eksempel. En annen sentral talsmann for dette er Earl
Paulk. Se også kritikken av hele "Dominion"teologien i Moriarty: "The new Charismatics", s 160 ff.
182 Se f.eks. Ulf Ekmans bok "Gud, Staten och Individen". Dessuten Livets Ords Nyhetsbrev nov. 1989, s.23: "Profetior mot øverheten".
183 Kjell Sjøberg: "Åndelige Vikinger", s.18 f.
184 Roberts Liardon: "Invasjonsstyrken", s. 24 f.
185 Sitert etter Hunt: "The Seduction of Christianity", s.220.
186 Ibid., s. 221.
187 Nyhetsbrev fra Livets Ord nr. 3/1990 har en rekke "segerrapporter från öst": De forteller om vellykkede resultater av satsingen i ØstEuropa sommeren 90: Folk fra Livets
Ord har vært i Tsjernobyl og Tasjkent, i Estland og Latvia, i Ungarn, Romania og Tsjekkoslovakia, for å nevne noe, og på Europakonferansen den sommeren fikk Livets Ord
besøk av "180 russere, 150 østtyskere, 150 tsjekkere, 40 bulgarer, 20 polakker og 10 rumenere".
188 Fred Nilsson: "Parakyrkligt", s.220.
189 Deismen som filosofihistorisk tankebygning begynner med Herbert av Cherbury (15811684) og når sitt klimaks med David Hume (17111776).
190 Sitert etter Jan Inge Sørebø: "Svar til ein sjaman", s.88.
191 Lester Sumrall: "Den hela manniskan", s.1823.
192 Sitert etter Lester Wikstrøm: "Nyandligt", s.106
193 Hagin: "The Virgin Birth", artikkel i "Word of Faith Magazine" des.77, s.8.
194 Hagin: "Hvordan forstå salvelsen", s.1016.
195 Hagin: "Navnet Jesus", s.2628.
196 Kenneth Copeland i brev datert 12.03.79, sitert i McConnell: "A Different Gospel", s. 120.
197 Sten Nilsson: "Befria mitt folk", s.8.
198 Essek W. Kenyon: "What Happened from the Cross to the Throne", (Kenyon's Gospel Publ. Society, Seattle 1945).
199 Kenyon: "Hidden Man: An Unveiling of the Subconscious Mind", (Kenyon's Gospel Publ. Society, Seattle, 1970), s.47
200 Mary Baker Eddy: "Science and Health", s.330.
201 Kurt Rudolph: "Gnosis", s.151.
202 Judith A. Matta: "The Born Again Jesus...", s.55.
203 Se. f.eks. Åleskjær: "Gode nyheter til de syke", s.20. (NB at Åleskjær senere har moderert flere av sine synspunkter.)
204 Ibid., s.119.
205 Bauer/Arndt/Gingrich: "A GreekEnglish Lexicon...", s.666, 2.spalte.
206 Dave Hunt: "The Seduction of Christianity", s.26.
207 Hagin: "Den troendes autoritet," s.47.
208 Ulf Ekman: "Kraften i den nya skapelsen", s.67.
209 F.Price: "Hvordan du kan få sterk tro", s.74 f.
210 Schuller ifølge "Christianity Today" 5/84, s.12.
211 Se også Hanegraaff: "Christianity in Crisis", s. 81 ff. Der vises også forbindelseslinjene mellom Kenneth Copeland og Paul Yonggi Cho når det gjelder visualisering.
212 Paul Yonggi Cho: "Fourth Dimension Vol. II", sitert etter Hunt: "Seduction..." s. 113. Robert Schuller skriver i forordet til Yonggi Chos "Fourth Dimension" dette: "I
discovered the reality of that dynamic dimension in prayer that comes through vizualising (...) Don't try to understand it. Just start to enjoy it! It's true. It works. I tried it."
213 Hagin: "Rätt och fel tänkande", s.34.
214 Judith A. Matta: "The Born Again Jesus...", s.102.
215 Hagin i "Trosføde / Vinter", sitert etter Matta, s.102.
216 Sml. dette kapittel med 4.7: "Positiv bekjennelse".
217 Åge Åleskjær: "Gode nyheter til de syke", s.19.
218 Lester Wikström m.fl.: "RIprojektet", Rapport nr. 3: M.Sjöberg: "Trosförkunnelsen och dess avhoppare", s.50. BengtOlofs vitnesbyrd.
219 Slik f.eks. Joachim Jeremias: "Die Briefe an Timotheus und Titus," s.50, i serien "Neues Testament Deutsch", Göttingen 1963

Nr. 110: Därför är tempelberget inte platsen där Herodes tempel ursprungligen låg!

Nr. 110:

Därför är tempelberget inte platsen där Herodes tempel ursprungligen låg!

Denne artikkelen er på Svensk, ikke oversatt til Norsk!

Är många år av stridigheter mellan judar och muslimer kring tempelberget snart slut? Ja, det är fullt möjligt om Dr. Ernest Martin’s (The Temples That Jerusalem Forgot) har rätt i sina slutsatser att fel område pekats ut som platsen för Herodes tempel. Svårt att ta in? Lyssna då på problematiken kring nuvarande tempelbergs autencitet:

I New Testamentets tider var Haram esh-Sharif (tempelberget) platsen för ett romersk fort och ett militärt läger som heter Fort Antonia. (Antonia Fortress) Historiska dokument avslöjar att Haram verkligen var det romerska fortet, och det var ett stort slutet militärläger – ca 36 hektar i området. Det var en romersk stad i miniatyr, med egen administration, bostadshus och tempelstrukturer för att rymma de cirka 6000 soldater från 10:e legionen. Det judiska templet var byggt ovanför Gihonkällan (Gihon Springs) i Davids stad så att vattnet kunde tas upp för reningsritualerna i tempeltjänsten. Templet låg norr om Davids stad på en höjd som heter Ophel. Davids stad i sig kallades Citadel (Akra) – en höjd söder om nuvarande ‘tempelberg’, även kallad berget Sion.
Nästan alla kartor över Jerusalem visar dock platsen för Herodes tempel i det rektangulära området Haram esh-Sharif, vilket betyder Tempelberget. Här ligger klippmoskén som kan ses från var som helst i Jerusalem, särskilt från Olivberget på östra sidan.



Den mest populära uppfattningen är att moskéen står på samma plats Herodes tempel en gång låg. På grund av denna övertygelse tillber religiösa judar dagligen vid den så kallade västra klagomuren. Slutsatsen är att det nedre stenlagret är från Herodes tid, medan det övre från den Ottomanska ockupationen.
I Matteus 13:1-2 förutspår dock Jesus en annan framtid för templet:

När han gick ut från templet sade en av hans lärjungar: ”Mästare, se vilka stenar och vilka byggnader!” Jesus svarade: ”Du ser dessa stora byggnadsverk. Här kommer inte att lämnas sten på sten, utan allt skall brytas ner.”

Ansåg det judiska folket alltid att Haram var den verkliga tempelplatsen? Enligt Dr Ernest går uppfattningen tillbaka ca 800 år. Dock inleddes inte vördnaden och tillbedjan vid klagomuren förrän för ca 400 år sedan.
Så var ansågs då platsen för tempelberget vara före denna period? Läs vidare så förklaras detta.
Dr Ernest Martins förklarar hur det gick till: Under den tid Jerusalem ockuperades av korsfararna, fick mycket få judar tillträde till staden. En av dem var Benjamin Tudela, en resenär från Tudela, norra Spanien. 1169 skriver han att Haram var den sanna platsen för templet. Samtida judiska forskare, inklusive den berömda Moses Maimonides, insisterade på att det inte var det. Ändå finner vi att i slutet av 1200-talet fanns det inte en enda judisk person som ifrågasatte Benjamin Tudela.
Den västra murens helighet förstärktes inom judendomen av kabbalisten Rabbi Isaac Luria från 1500-talet, som hade gjort flera felaktiga identifieringar av heliga platser. Moderna forskare förefaller ha ritat om kartor över gamla Jerusalem för att passa med Lurias uppfattningar. Bland dem finner vi Dr Leen Ritmeyer och Dr. Dan Bahat. Ritmeyer hävdar att han har hittat den exakta platsen där förbundsarken placerades på klippan under kupolen (Bibelarkologiens granskning – BAR-artikel, mars / april 1992). Bahat har publicerat detta i sin kartbok, Cartas Historical Atlas of Jerusalem 1986). Ritmeyer hävdar även att han på Haram har hittat gränserna för den 500 hektar stora, ursprungliga plattformen av tempelberget som nämns i Mishnah. Flertalet andra versioner finns också.

Varför menar då Dr Ernest Martin att dessa uppgifter inte stämmer?

Den numera traditionella platsen har helt enkelt otillräckligt stöd från antika arkiv. Platsen för klippmoskén var en för kristna helig plats när Kalif Omar först besökte Jerusalem år 638 e.Kr. Varför sågs då platsen som heligt? Kristna i Jerusalem var övertygade att området kring nuvarande klippmoské användes av Pontius Pilatus, och därmed platsen där Jesus ställdes inför rätta.
Myten hade spridits att ett avtryck av Jesu fötter blev kvar på berget. Kejsare Konstantin kom därför att bygga en kyrka på berget – Church of Holy Wisdom. (Samma namn gavs till den stora basilikan i Konstantinopel). Kalif Omar visade inget intresse av att förvärva denna plats (som inte hade kyrkan kvar vid den tiden eftersom perserna hade förstört alla kyrkor i Israel i 614). Han byggde istället Al Aqsa-moskén (den gamla, numera utbytt) i södra änden, som han ansåg vara det nya Salomons tempel.

Enligt Dr Martin var det inte precis där Salomons tempel legat, men något närmre. Det var Kalif Abd-el-Malik som sedan byggde klippmoskén (690 e.Kr.). Varför byggde han där? Man ansåg att platsen var idealisk som för en magnifik helgedom som kan ses från alla riktningar och därmed överglänsa Heliga gravens kyrka i Jerusalem.
Snart började nya myter och legender spridas. Redan Al Aqsa-moskén hade hunnit kopplats till Mohammeds himlafärd. Denna legend överfördes sedan till att ha skett från klippmoskén.
Liknande legender och myter finns även bland kristna kring Jesus, för den som besökt Jerusalem. Att t.e.x. ‘Sköna porten’ från Apg 3:2, skulle finnas kvar idag att beskåda.
Både klippmoskén och  Al Aqsa-moskén kan dock avvisas den ursprungliga platsen för Herodes tempel. Självaste Kalif Omar visste nämligen att det inte var den ursprungliga platsen för templet. Vad Omar gjorde var att gå till det förstörda templets ursprungliga plats, som var fyllt med skräp, städa upp platsen och gräva upp en ”grundsten” som han tog sig till området där Al Aqsamoskén kom att byggas.
I Dr Ernest Martins bok finner vi både ledtrådar till var templet kunde ha varit och inte ha varit.
Var templet inte kunde ha varit
Ironiskt nog är den plats som alla tror att templet låg, Haram esh-Sharif, den minst sannolika platsen. I Nya Testamentet var denna plats ett romersk fort och ett militärt läger som hette Fort Antonia. (Antonia Fortress) De flesta skisser av Haram från första århundradet visar detta fort i det nordöstra hörnet av Haram, med templet i anslutning till Haram, dock inte ovanpå (tempelberget).
Äldre historiska vittnesbörd avslöjar att Haram var själva fortet, och det var ett stort slutet militärläger. Det fanns mindre läger för de romerska soldaterna i andra delar av Herodes Jerusalem, men Haram var det främsta. Det var en romersk miniatyrstad med egen administration, bostadshus och tempelstrukturer. Den förhöjda centrala klippformationen användes som en plattform för offentliga funktioner av guvernören och Pontius Pilatus använde den under hans vistelse i Jerusalem under påsken (pesach) då Jesus dömdes till döden. Det var därför de kristna byggde en kyrka över den på Konstantins tid.

Det faktum att det här fortets väggar fortfarande har cirka 10 000 stenar kvar på sin plats, visar att det här inte var väggen runt templet. Romarna bröt ner varje vägg och tog bort varje sten, inte bara av templet utan också av dess väggar. Incitamentet för deras destruktiva agerandet var inte bara hämnd, utan jakten på guld som hade smält ner i sprickorna när templet brändes ner. Romarna hade ingen anledning att förstöra sin egen stadsdel eftersom de ockuperade den. Faktum är att de romerska legionerna lämnade Jerusalem så sent som 289 e.Kr.

Den korrekta tempelplatsen enligt bibeln och historiska vittnesbörd

1. En naturlig vattenkälla
Både bibliska och utombibliska vittnesbörd avslöjar att under templet leddes vatten från en naturlig vattenkälla i närheten, Gihonkällan (2 Krön 32:30, troligen uppkallad efter en av de fyra floderna som flyter ut ur Edens trädgård). Platsen för denna källa ses på gamla kartor över Jerusalem och visas nedan i förhållande till Haram. Det ligger söder om nuvarande klippmoské. Det finns ingen annan naturlig vattenkälla inom en 8 km stor radie i Jerusalem.
Kung Hiskia byggde en tunnel för att föra källvatten till Davids stad (2 Krön 32.30) och vattnet rann ut vid Siloam damm. Tempelet byggdes över våren så att vattnet kunde dras upp för reningsritualerna. Gihonkällan nämns av andra gamla författare som Aristeas, Philo och Tacitus. Nehemjas källport finner vi i Neh 12:37 som låg mittemot Gihonkällan.
2. Templet låg på en lägre nivå än Haram (nuvarande tempelberg)
Ögonvittnen som Josefus har uppgett att templet inte kunde ses från norr eftersom det hindrades av fästet i norr, som var i högre höjd.
3. Det var nära Davids stad
Alla medger att Davids stad var på sydöstra hörnet av Jerusalem, många hundra meter söder om Haram-väggarna. Tempelet var norr om Davids stad på en höjd som heter Ophel. Davids stad kallades Citadel (Akra), en höjd i söder, även kallad Sions berg.


Rätt plats för templet

Den sanna platsen för templets visas på kartan ovanför i en fyrkant. Den sydostliga åsen hade två höjder, en i söder och den andra i norr. Templet var beläget på norra höjden, Ophel, och Davids stad var på södra höjden kallat berget Sion. Det nedre området däremellan kallades Millo, uppfördes av kung Salomo som byggde sitt palats där. Därmed var Salomos palats mycket nära templet.
Enligt samtida historikern Josefus var Herodes tempelplats ett torg med en stadia på varje sida (ca 183 m), storleken på ett stadskvarter. Området skyddades av höga väggar på alla fyra sidor, men eftersom det sydöstra hörnet måste höjas mycket högre för att bringa det till samma nivå som de andra sidorna var detta hörn ca 130 m högt (ca 45-50 vån högt). Detta var det område där Jesus togs av Satan och frestas att hoppa ner (Lukas 4: 9). Norra väggen närmare 50 m hög. Det var ett otroligt befäst tempel.

På Salomons tid var tempelberget en rektangel på ca 45 x 150 m.  Den östra väggen var den som Nehemja reparerade. Under mackabeerna, utvidgades templet i norr ytterligare ca 30 m och templet flyttades också norrut. Herodes flyttade templet ännu längre norrut efter att ha utvidgat tempelplatsen till ca 183 x 183 m. Templet var beläget vid centrumlinjen. Det fanns gränsområden bortom väggarna, som gjorde hela tempelområdet till ca 229 x 229 m. En korrekt återgivning av hur Herodes tempel i anslutning till romarnas fästning trolgitvis såg ut enligt Dr Martin ser du nedan:



Det framgår av illustrationen att Fort Antonio, den romerska fästningen, var ansluten till templet vilket gjorde tempelplatsen lättillgänglig vid oroligheter. Det fanns andra ingångar till templet, genom väl skyddade grindar.
De långa hallarna nära den södra väggen (även kallad Salomos verandor) användes för informella sammankomster och tempelrelaterade affärer. Jesus kan mycket väl använt dessa områden när han undervisade.

Hur kan detta område inte vara relevant i vår tid?

Varför är den verkliga tempelplatsen inte relevant i modern tid? Om du besöker Jerusalem kommer du inte hitta något speciellt söder om klippmoskéen. Det finns några enskilda byggnader och några vägar där, men inget iögonfallande. Förstörelsen av området kring Sion och Ophel (templet) ägde rum i två steg:
Först, under mackabéernas tid, jämnade Simon Hasmonean Sion (Davids stad) till marken. Anledningen till detta var att Syrierna hade belägrat Davids stad under Antiochus Epiphanus regering och de trakasserade tillbedjare på väg till templet. Templet i sig kunde inte försvaras på grund av den Syriska närvaron. Ändå lyckades Judas mackabéen återfå kontrollen över Jerusalem från Antiochus händer och han renade templet 164 f.Kr. efter att Antiochus hade förorenat det med en hednisk staty av Zeus och offrat ett svin på altaret.

Simon, Judas yngre bror, fick fullständig auktoritet över Jerusalem ungefär tjugo år senare, och han bestämde att Sion (Davids stad) inte fick existera längre. Så Davids stad och de underliggande äldre städerna (Jebus och Migdol Edar (1 Mos 35:21) jämnades med marken. Simon ‘transplanterade’ (flyttade bl.a. på berggrund) sedan Sions berg till den nuvarande platsen för Sion i den sydvästra delen av gamla Jerusalem, utanför den södra stadsmuren. Den så kallade Davids grav (intill byggnaden korsriddarna menade att Jesus sista måltid hölls i) är ingenting annat än en ‘transplantation’ av den ursprungliga Davids gravplats.

Simon fortsatte sedan att bygga om templet. Därefter byggde han ett fort norr om templet, Baris, för att skydda templet. Det var detta fort som modifierades och förstorades av Herodes och kom att bli Fort Antonio (dagens Haram-esh-Sharif; ‘tempelberget’).
Den andra fasen av förstörelsen ägde rum när romarna förstörde Jerusalem och brände templet år 70. Romarna såg till att inte en sten lämnades på en annan och att templet jämnades med marken. Precis som Jesus förutsade. Det fanns förstås spridda stenar och pelare. Efter den judiska revolten 135 e.Kr. byggde Hadrian ett romerskt tempel till Jupiter vid det judiska templet och han satte sin staty där. Det var kejsar Konstantin som sedan förstörde det romerska avgudatemplet.
Judar fick sedan ånyo påbörja återbyggnad av templet på den ursprungliga platsen under Konstantins och Julias Apostats tid. Dessa var korta försök och varade inte på grund av kristen påverkan. Tempelplatsen blev återigen till ruiner. Det var från de här ruinernas rester som Kalifen Omar återhämtade det han trodde var ”grundstenen” för att bygga Al Aqsa-moskén (belägen vid den södra änden av Haram – nuvarande ‘tempelplats).

Sammanfattning

Den ursprungliga staden Jerusalem var alltså i den sydöstra delen av dagens Jerusalem, på en halvmåneformad ås. Åsen hade två höjder, en i norr och den andra i söder.
Templet byggdes på den norra höjden som heter Ophel, mycket nära Gihonkällan. Den sydliga höjden kallades berget Sion, på vilken Davids stad en gång låg. Salomons palats var mellan de två på upphöjd mark. Väggarna runt förgården till tempelplatsen var väldigt hög, det sydvästra hörnet var cirka 137 meter högt. På Herodes tid var Fort Antonio, som ligger ca 183 meter norr om templets plattform, ansluten till templets utrymmen genom en dubbelkolonnad bro på västra sidan. Den nuvarande Haram-esh-Sharif var den ursprungliga platsen för Fort Antonio, som var ett romerskt fort.
Området kring klippmoskén betraktades således som helig av kristna från början av århundradet eftersom Jesus hade stått där inför Pilatus; Här fanns alltså en kristen kyrka under 300-500 talet som muslimska härskare byggde klippmoskén på. Kalif Omar byggde den ursprungliga Al Aqsa moskén i södra änden av Haram som det ”nya” Salomonets tempel. Harams västra mur (klagomuren) är alltså egentligen ingen helig plats såsom den används idag, utan är resterna av Fort Antonios mur och senare modifikationer. De ursprungliga platserna för Davids stad och templet är helt förlorade på grund av det fullständiga avlägsnandet av den sydöstra åsen av Simon Hasmonean som jämnade berget Sion, jämte de romerska legionerna som förstörde templet.

Nu till den stora frågan.

Som vi rapporterat i omgångar, pekar mycket på att ett nytt tempel är på gång. Blir ett erkännande av Dr. Ernest Martins uppgifter en lösning på konflikten kring klippmoskén, eller kommer det tredje templet byggas kring romarnas gamla fästning, Fort Antonios?



Intressant upptäckt: Enligt skaparen av ‘Gullivers gate‘ som byggt miniatyrer av olika monument och historiska byggnader runt om i världen hamnar plötsligt ett tempel, likt kung Salomos, strax ovanför klagomuren! Turistattraktionen i Manhattan öppnade den 9/5 2017
För mer information beställ Dr. Ernest Martins bok, The Temples That Jerusalem Forgot (ASK Publications).
Notera även att större delen av denna post är en översättning från Hope of Israels sajt.

Nr. 109: Hver lidelse vi gjennomgår er en Investering Gud gjør i oss!

Nr. 109:

Hver lidelse vi gjennomgår er en Investering Gud gjør i oss!

Her er ekteparet Jan Kåre og Berit Nyland Christensen som Gud har gjort store innvesteringer i med at vi har gjennomgått så mye!

Hver lidelse vi gjennomgår er en Investering Gud gjør i oss!

"Jeg vil at dere skal vite, brødre, at det som har hendt meg, heller har ført til framgang for evangeliet." (Fil 1:12).

I dette verset ber Paulus de kristne i Filippi om ikke å bekymre seg over alle de ting de har hørt om hva som har skjedd med ham. Og disse "tingene" innbefattet store lidelser og svakheter.

Paulus skrev dette brevet mens han var bundet i et romersk fengsel. På det tidspunktet var han en herdet stridsmann for evangeliet, og hadde gjennomgått hver tenkelig strabas og menneskelig lidelse. Dersom du har studert Paulus' liv så kjenner du til de tingene han sto overfor: skipbrudd, slag, juling, spott, hån, forfølgelse, sult, tørst, nakenhet, ærekrenkelse av hans karakter.

Paulus' verste lidelser kom fra hendene til dem som kalte seg gjenfødte kristne. Noen av hans motstandere var misunnelige kirkeledere som fikk hele forsamlinger til å vende seg mot ham. De gjorde narr av hans livsstil, spottet hans forkynnelse, fordreide hans budskap, stilte spørsmålstegn ved hans autoritet. Over alt hvor Paulus dro så det ut for at han ble møtt med lidelse, vanskeligheter og sorger.

Allikevel sa Paulus: " ... men for meg selv akter jeg ikke mitt liv et ord verd ... " (Apg 20:24). Videre la han til: " ... ingen skulle vakle i disse trengsler. Dere vet jo selv at vi er satt til dette ... vi sa til dere på forhånd at vi skulle få trengsler ..." (1.Tess. 3:3-4).

Paulus beroliget disse troende og sa: "Jeg har fortalt dere hele tiden - dersom dere vil vandre med Jesus, så vil dere stå overfor prøvelser. Så nå da disse prøvelsene har kommet over meg, hvorfor er dere så overrasket? Det er jo dette dere er satt til i dette livet."

Paulus gjentok dette enda mer direkte til Filipperne: "... idet dere har fått den nåde, ikke bare å tro på Kristus, men også å lide for ham." (Fil 1:29).

Det er en viss teologi i den amerikanske kirken i dag som sier: "Dersom du har bygget opp din tro på rette måten så vil du ikke lide. Du vil være fremgangsrik og vil ikke måtte bekymre deg for å få vanskeligheter." Nei - disse ordene finnes ikke i Bibelen! Tvert imot så sier Paulus at vi er satt til å lide for Kristi skyld.

Videre skrev Paulus at hver dag våkner han opp " ... og vet ikke hva som skal møte meg der. Jeg vet bare at Den Hellige Ånd i by etter by vitner for meg og sier at lenker og trengsler venter meg." (Apg 20:22-23).

Prøv å få dette bildet inn i ditt sinn: Her er en hellig mann, kalt av Gud til å ta evangeliet til nasjonene. Og ved ethvert hellig oppdrag, så visker den Hellige Ånd til ham: "Paulus, det neste stoppestedet kommer ikke til å bli lett. Du kommer til å møte motstand igjen. Du vil møte flere lidelser, mer prøvelser."

Jeg finner denne mannens liv helt forbløffende. Kan du fatte det? Paulus sto overfor vanskeligheter og prøvelser ved hver eneste korsvei. Den Hellige Ånd ba ham om å ta et bestemt skip på en misjonsreise - og fartøyet endte opp med å synke; Paulus måtte svømme for livet. Apostelen la ut på sitt neste oppdrag til fots - og han ble ranet langs veien. Til slutt nådde Paulus sitt neste stoppested - og istedet for å høre hans budskap, spottet folket ham, slo ham og kastet ham i fengsel.

Gud fridde Paulus fra den fengselscellen. Og da han var løslatt, ristet han støvet fra sine føtter og startet på sitt neste oppdrag. Det var da den Hellige Ånd sa til ham: "Gjør deg klar Paulus - fordi du skal tilbake til fengselet. Og deretter kommer du til å bli steinet. Jeg vet at du har vært gjennom mye, men det ligger flere lidelser fremfor deg. Fryd deg Paulus - for du har blitt funnet verdig til å lide for Kristi skyld!"

Paulus fortsatte til det neste stedet - og sant nok, han ble steinet og etterlatt som død. Men Gud førte ham tilbake til livet. Og så, mens han støttet seg på den håndfull av mennesker som fulgte ham, så haltet han videre til sitt neste oppdrag.

Hans neste misjonsstopp var en kirke han hadde plantet og bygd opp. Men da han kom fant han ut at nå var Alexander koppersmeden deres leder. Alexander sa til ham: "Vi trenger deg ikke lenger Paulus." Denne mannen satte hele menigheten opp mot Paulus, dens grunnlegger, en hyrde som hadde haltet flere mil for å besøke dem.

Så Paulus dro til sitt neste oppdrag - og påny sa den Hellige Ånd til ham: "Det er ikke alt Paulus. Det ligger flere lidelser foran."

På dette punktet kan du si: "Vent et øyeblikk - du snakker om Paulus' liv, ikke mitt. Han ble utvalgt av Gud til å lide vondt. Jeg har ikke blitt kalt til et slikt liv." Feil! Bibelen sier: "Mange er den rettferdiges ulykker, men Herren utfrir ham av dem alle." (Sal 34:20).

Uttrykket "mange er den rettferdiges ulykker" gjelder ikke bare Paulus men også oss. Og jeg tror at jo mer rettferdige vi er, jo flere prøvelser vil vi stå overfor. Vi elsker å høre den siste del av verset: " ... Herren utfrir ham av dem alle ..." Men fryder vi oss i den første delen også? "Mange er den rettferdiges ulykker ..."

Jeg sier med Paulus. Hvorfor er vi så overrasket når prøvelse på prøvelse kommer over oss? Vi har blitt fortalt at vi skal være beredt på dem, til og med mange av dem. Men ofte roper vi midt i prøvelsene: "Å Gud, jeg har fått nok! Jeg forstår ikke hvorfor jeg må gjennomgå alle disse tingene. Du vet at jeg elsker deg, og at jeg har vært trofast mot deg. Så hvorfor må jeg ta imot dette? Du sa at du ikke ville gi meg mer enn jeg kunne tåle, og jeg kan ikke klare mer. Vær så snill, forkort disse prøvelsene!"

Vi vil ha rask og enkel utfrielse. Men våre lidelser tjener ingen hensikt i det hele tatt dersom vi ikke forstår hvorfor Gud tillater dem. Sannheten er at hver lidelse, prøvelse, vanskelighet og skuffelse i ditt liv er tillatt av Herren. Og han har en spesiell hensikt bak dem alle. Hvorfor? Det er fordi han er i ferd med å føre oss et sted - prøver å oppnå noe i oss og gjennom oss!

Vi vet at det ville være like lett for Gud å holde oss borte fra alle prøvelser. Jesus antydet dette da hans spurte Fariseerne: "Hva er lettest å si: Dine synder er deg forlatt! - eller å si: Stå opp og gå?" (Luk 5:23). Han sa: "Jeg har makt til å gjøre begge deler." Så ville det ikke være like lett for ham å skjerme oss fra lidelsene som det ville være å la oss gå igjennom dem? Han kunne utfri oss ved å tale ett ord! Men han gjør ikke det; istedet tillater han oss å gå gjennom våre lidelser - alt i en guddommelig hensikt.

Dersom Herren ikke tillater vanskeligheter i våre liv så ville de være den verste form for avvisning. Det ville bety at Gud sa: "Jeg har ikke noe spesielt arbeide for denne troende, ingen planer om at hans liv skal settes til side som et vitnesbyrd. Derfor trenger jeg ikke å produsere noe i ham. La ham forbli utrenet, uopplært, enn mann med et barns sinnelag. Ikke la ham vokse i nåden. La ham ikke lære gjennom lidelse slik at han kan lære andre. La ham bare eksistere og deretter dø i sin barnslighet."

Jeg kjenner kristne som nekter å lære av sine lidelser. Etter en tid, når Gud ser at det ingen hensikt har å tillate deres vanskeligheter, så trekker han prøvelsene tilbake. Disse kristne flyter gjennom livet, og ser ikke ut til å ha noen problemer i det hele tatt. Men det er fordi de ikke er på vei noen steder! Det er ingen fremtid for dem i Guds plan. De er lik Israels barn som drev omkring i ødemarken i førti år. Gud prøvde Israel gang på gang - men til slutt ga han opp!

La meg gi deg nøkkelen til å forstå dine prøvelser.

 Når foreldre sender et barn til universitetet, så krever det en stor investering. Og disse foreldrene håper at deres barn vil innrette seg under disiplinen i sin utdannelse. Hvorfor? Håper de at barnet vil ta eksamen, komme hjem, henge sitt diplom på veggen og sitte hjemme og se på TV? Nei! Disse foreldrene håper at barnet vil la investeringen kaste av seg ved å starte en god løpebane.

På samme vis blir det betraktet som en investering når det amerikanske militæret tilbyr gratis utdannelse til en menig soldat. Soldaten blir fortalt: "Etter at du har tatt eksamen, så vil nasjonen og regjeringen ha en viss del av din tid." Det blir forventet at denne utdannede soldaten skal tjenestegjøre i de væpnede styrkene i et visst antall år for å forsvare investeringen.

Slik er det også med Herren og våre prøvelser! Alt du går gjennom som en kristen er en treningsøvelse som Gud har guddommelige hensikter bak. Han frelste deg ikke for at du skulle cruise inn i paradiset på et luksusskip; han frelste deg for å forberede deg til å bli til nytte i hans rike. I det øyeblikket du ble født på ny, så skrev han deg inn i sin lidelses skole. Og hver prøvelse, hver lidelse, er en ny hjemmelekse i studiepensumet!

Noen kristne er i barnehagen. Deres lidelser er ikke vanskelige å forstå, og deres prøvelser er mye lettere å utholde. Andre er i folkeskolen, og de lærer raskt at deres prøvelser har blitt litt tøffere å stå overfor og litt vanskeligere å forstå. Andre er på universitetet og deres prøvelser er mye mer alvorlige og vanskeligere å skjønne. Enda andre er hovedfagstudenter med år av tøffe prøvelser bak seg og mange vanskelige år som reiser seg foran dem. Deres prøvelser er de tøffeste i deres liv, og de er klar over at de trenger den Hellige Ånds styrke for å takle dem alle sammen.

Mitt poeng er, Guds ønsker å ha veteraner i åndelig krigføring - folk som har vært gjennom mange lidelser - for å vise sin trofasthet til neste generasjon. Og hver enkelt av våre prøvelser er en investering han gjør i oss som sine veteraner!

Så du kan spørre, betyr det at Guds selv påfører sine barn lidelse? Lytt til salmistens svar: "For du prøvde oss, Gud. Du renset oss, likesom de renser sølv. Du førte oss inn i et garn, du la en tung bør på våre hofter. Du lot mennesker fare fram over vårt hode, vi måtte gå gjennom ild og vann. Men du førte oss ut og gav oss overflod." (Sal 66:10-12).

Hvor sier salmisten at denne prøvelsen kom fra? Den kom direkte fra Guds hånd! Han sier: "Herre, du satte meg i vann som skylte over mitt hode, så jeg trodde jeg skulle drukne. Du satte meg inn i ilden, for å prøve meg slik en renser sølv. Du førte meg inn i et garn, la plager på min hofte og fikk mennesker til å slå meg!"

Hvorfor tillot Gud slike prøvelser? Det var fordi han førte sitt barn inn i et "overflodets" sted. Opprinnelig på hebraisk betyr dette uttrykket: "et sted med fruktbarhet i overflod." Gud sier: "Jeg tar deg med gjennom alle disse vanskelige stedene for å gjøre deg full av frukt for mitt rike!"

Men ikke alle lidelser er fra Guds hånd. Mange plager kommer fra djevelen selv, like fra helvetes avgrunn. "For det er ikke av hjertet han plager eller bedrøver menneskenes barn." (Klag 3:33). Gud sier: "Jeg får ingen glede ut av å prøve min barn. Det er ikke min hensikt når jeg tillater prøvelser." Nei - Herren tillater våre lidelser bare for sine hellige, evige hensikter. Det er for å føre oss i til et sted med "overflod"!

Nå er jeg ingen apostel, jeg er bare en læregutt sammenlignet med Paulus. Men jeg er gammel nok i Herren til å betrakte meg som en veteran i troen. Og når jeg ser meg tilbake ned gjennom årene, så kan jeg si deg at det har vært et liv fullt av vanskeligheter, lidelse, tøffe tak og skuffelser. Jeg har skrevet noen bøker om det, men de bøkene berører bare høydepunktene.

Jeg krymper meg i forundring når jeg husker på alle sorgene, prøvelsene, de dype vann, flammende ild og kraftige lidelser. Og vanligvis når prøvelsene kom, som kom de ikke bare en i gangen, men i bunter. Mange ganger trodde jeg: "Det finnes ingen måte jeg kan klare meg gjennom dette på." Selv minnene om prøvelser er smertefulle - minner om baksnakkelse, Herrens tukt, prøvelser i tjenesten, personlig hets, familieproblemer, kroppslige smerter og plager. Men når jeg ser tilbake på disse årene med lidelse, så kan jeg si med sikkerhet: "Guds ord er sant! Han har ført meg ut av enhver prøvelse som kom over meg. Jeg priser ham!"

Nesten hver eneste kristen som leser dette budskapet kunne skrive en bok om alle vanskelighetene og prøvelsene han eller hun har erfart. Dersom du har tjent Herren i en hvilken som helst tidslengde, så vet jeg at du har en historie å fortelle. Men hvordan ville den historien høres ut? Kanskje den ville være noe i likhet med dette: "Jeg har alltid den Hellige Ånds fred og hvile. Og jeg har et vidunderlig fellesskap med Jesus. Men i denne daglige vandringen - i dette kjødet jeg bærer - så har det vært slik ufattelig smerte, avvisning, lidelse og tårer. Det har vært et helt liv med prøvelser!"

Dersom du elsker Jesus av hele ditt hjerte, så vil ditt vitnesbyrd være: "Gud har alltid ført meg ut. Jeg gikk aldri under. Jeg er fortsatt her og jeg priser Herren. Disse prøvelsene er bak meg nå. Jeg er kanskje midt i en ny, men alle de andre er under Jesu blod. Jeg er seierherre, fordi Jesus førte meg gjennom!"

Kanskje det var tider da du nesten besvimte. Du kan ha vært så svak og utslitt, at du ikke kunne gå et steg til. Men nå, fra der du står, så kan du si: "Nei, jeg ønsker aldri å gå gjennom dette igjen - men Gud førte meg ut av det. Han har vært trofast. Priset være Herren!"

Men Gud er ikke tilfreds med et hjertelig "takk skal du ha" fra oss. Istedet sier han: "vent et lite øyeblikk mitt barn. Jeg førte deg ikke gjennom disse vanskelighetene og prøvelsene bare for å gjøre deg til en takknemlig seierherre. Nei - jeg har investert stort i deg. Jeg har tilbragt år med å lære deg opp, ført deg gjennom alt dette for en hensikt. Og jeg vil ikke la deg forspille det nå. Jeg har til full hensikt å la min investering kaste av seg. Jeg sier deg, ditt beste arbeide ligger foran deg!"

Nå, mens du kommer ut av dine lidelser på universitesnivå, så åpner Gud dine øyne for dine venner som strever i barnehagen. Disse kjære tror at de ikke kommer til å klare det. Så hva gjør du så med dine egne erfaringer med lidelse? Gud visker til deg: "Jeg trenger herdede, prøvede veteraner - folk som har overlevd dype vann og veldig ild, som har blitt renset gjennom lidelse. Jeg trenger mennesker som vil bevise min trofasthet til denne generasjonen!"

Salmisten skriver: " ... så dere kan fortelle om det til den kommende slekt." (Sal 48:14). "Forlat meg da ikke inntil alderdommen og de grå hår, Gud - inntil jeg får kunngjort din arm for etterslekten, din kraft for hver den som skal komme." (Sal 71:18).

Paulus oppsummerer det hele på en nydelig måte: "Jeg vil at dere skal vite, brødre, at det som har hendt meg, heller har ført til framgang for evangeliet." (Fil 1:12). Det sier oss virkelig noe! Da Paulus skrev dette, så var han en eldre mann med år av erfaring - og han var midt i en av de verste prøvelsene i sitt liv. Han talte til sine venner direkte fra hjertet:

"Det ville være det mest vidunderlige av alt akkurat nå om jeg kunne gå hjem og være sammen med min Herre. Det er mitt største ønske. Men jeg er en veteran - jeg har vært gjennom lidelser og prøvelser - og jeg vet at jeg behøves her. Denne generasjonen trenger å se en lidende som overlever og fryder seg i enhver prøvelse. Min sønn Timoteus kommer til å møte alt jeg har vært igjennom, og han trenger å vite at Gud vil føre ham igjennom. Så det er best at jeg blir her og utholder disse dype prøvelsene. Se på meg - ikke bare har jeg overlevd, men jeg har et ekte håp. Jeg er ikke nedfor eller nedtrykt. Jeg fryder meg i Herren for alt han har ført meg gjennom!"

" ... jeg skal bli i live og være hos dere, til framgang og glede for dere i troen ..." (Fil 1:25). Paulus sier: "Dere vet at jeg har vært gjennom ild, svakheter, ran, skipbrudd. Til tider har jeg til og med fryktet for livet. Men Gud har utfridd meg fra alt sammen. Og nå vil jeg forsette å være hos dere for å fremme deres glede i troen. Jeg ønsker å lære dere at dere ikke trenger å være redd for noen motstander!"

Kjære, jeg har et spørsmål til deg: Uansett hvor lenge du har vandret med Jesus, så kjenner du sikkert smerte, prøvelser og lidelse. Så hvordan har du oppført deg gjennom dem? Hva har vært resultatet, utfallet av dine erfaringer? Har alle dine lidelser vært bortkastet? Eller har du lært om Guds kjærlighet og trofasthet midt i dem?

Hvordan Vi Oppfører Oss Gjennom Våre Prøvelser Har Alt å Si for Resultatet!

La oss si at du er en hengiven troende som har lagt ned ditt liv for Jesus. Du har en byrde for denne døende verden, du gråter for de fortapte - og du har et tydelig kall til å ta de gode nyhetene ut og vinne sjeler. Så du forteller alle dine venner at du skal til en viss by for å vitne om Guds nåde.

Men etter at du kommer frem får dine venner hjemme høre at du ikke blir brukt av Gud i det hele tatt. Det finnes ingen forsamling der slik du hadde planlagt, din tjeneste er død. Du har intet å vise til etter dine anstrengelser. Og istedet for å få byen oppvekket for Jesus, så har du havnet i fengsel!

Hvordan ville du reagere dersom alt du hadde å vise til av din hengivenhet, arbeid og offer var den fullkomne fadese? Hvordan ville du oppføre deg dersom Gud stengte din virksomhet, bandt dine hender og etterlot deg hjelpeløs?

Noen kristne ville surmule. De ville tvile på Guds ord til dem og stille spørsmålstegn ved Åndens ledelse. De ville tie overfor Jesus - sutre, tvile og klage til sin venner. Og hele deres trosprøvelse - den lidelsen som var ment å skulle kaste dem i Jesu armer - ville være bortkastet, uten noen virkning i det hele tatt.

Mens andre kristne ville svare som Paulus - fryde seg over at de var funnet verdige til å lide for Kristi skyld. Paulus prøvde ikke å forstå sine prøvelser. Han svarte med glede, tro og håp - fordi han visste at han ble trent opp til å bli et Guds vitne! Han skrev til sine venner fra fengselet: "Min situasjon er samtaleemne i keiserens palass. Alle i Roma snakker om det som skjer med meg. Jeg er i fengsel for Jesus!" Han må ha vært litt av et syn i den fengselsscellen - en tynn og skranglete jøde som prøvde å oppmuntre alle omkring seg: "Fryd dere i deres prøvelser, Gud er trofast!"

Paulus kastet ikke bort noen av sine prøvelser. Han visste at hver og en av dem hadde en guddommelig hensikt. Og Herren ser også på hvordan vi oppfører oss gjennom våre prøvelser. La meg gi deg tre eksempler på hvordan våre prøvelser kan være bortkastet:

1. Våre prøvelser blir forgjeves ved sutrende, knurrende, klagende oppførsel. Denne slags oppførsel gjør Herren opprørt. Dette var grunnen til at hver prøve og lidelse Israel erfarte i ørkenen var bortkastet for dem!

De fem døtrene til en mann som het Selofhad kom til Moses og spurte om en del av eiedommen i det Lovede Land. De sa til Moses: "Vår far døde i ørkenen. Han var ikke med i den flokken som satte seg opp mot Herren, i Korahs flokk, men han døde for sin egen synds skyld. Og han hadde ingen sønner." (4.Mos. 27:3). Disse kvinnene sa: "Da alle de andre reiste seg mot deg sammen med Korah, så var ikke vår far en av dem. Han var ikke i opprør. Han døde for sin egen synd."

"Denne siste setningen slo meg da jeg leste den: "Han døde for sin egen synds skyld." Dette betød at selv om deres far hadde sett utrolige mirakler - befrielsen fra Egypt, vann som strømmet fra klippen, manna som kom fra himmelen - så døde han i vantro sammen med resten av sin generasjon. Av den generasjonen var det bare trofaste Josva og Kaleb som overlevde i ørkenen.

Disse fem døtrene var tydeligvis født i ødemarken - og de vokste opp i en familie som var full av sinne mot Gud. Alle Israels prøvelser og lidelser frembragte bare forherdet vantro i deres far. Og alt disse unge kvinnene hadde hørt i oppveksten var knurring, klaging og bitterhet. Til frokost, lunch og middag så var det en stadig klaging uten et eneste ord i tro eller tillit til Gud. Nå måtte disse kvinnene fortelle Moses: "Vår far etterlot oss ingenting - intet håp, ingen eiendeler, intet vitnesbyrd. Han tilbragte disse førti årene i jammer og bitterhet, fordi livet var så vanskelig. Han døde i sin synd, hans liv var fullstendig bortkastet!"

Hvilken forferdelig ting å måtte si om en av ens foreldre. Allikevel må jeg advare alle foreldre som leser dette: Dine barn ser på når du er under prøvelser! Og de blir påvirket for livet av din adferd. Så hvordan oppfører du deg? Kaster du bort din prøvelse - ikke bare for deg selv, men for generasjonen som følger etter deg? Eller blir dine etterkommere oppbygget i Kristus når de hører deg si: "Jeg liker ikke denne prøvelsen - men velsignet være Herren. Han setter alltid fri!"

Jeg kjenner mange kristne som har blitt mer bitter og gretten for hver ny prøvelse. Du skulle tro deres Gud var død. De ser til og med sure ut; og opp gjennom årene har de blitt rynkete og innskrumpet i ansiktet. Selve den prøvelsen som var ment å skulle lære dem opp og gjøre dem mildere - prøvelser utformet av Gud for å åpenbare hans trofasthet - gjorde dem istedet til uforbederlige sutrere, grinebitere og troll. Jeg undres når jeg ser dem: "Hvor er deres tro, deres tillit til Herren? Hva må barna deres tro?"

Jeg har begravet mange mennesker i løpet av mitt liv i tjenesten, og i løpet av den tiden har jeg oppdaget noe tragisk: De som blir sure og bitre ser hjelpeløst på at deres kjære gradvis drar seg bort fra dem. Deres barn drar seg unna, sammen med deres barnebarn og venner. Og disse grinebiterne ender opp med å dø alene. Jeg har holdt noen begravelser hvor bare én person kom. Den avdøde var nesten helt glemt. Gud tillot dem ikke å gå ut med noen!

Kjære, la ikke dine prøvelser være forgjeves! La dem produsere den søte duften av tro og tillit til vår Herre. Alle dine prøvelser har til hensikt å kaste deg i hans armer, og for å få deg til å si: "Jeg er hans, og han er min. Og han vil føre meg gjennom denne prøvelsen!"

  

2. Våre prøvelser er forgjeves når vi står overfor nye uten å huske på vår utfrielse fra de tidligere. Vi har en tendens til å glemme alt godt Gud har gjort for oss!

Da David sto foran Goliat så gikk han gjennom sine tidligere seire for å bygge opp sin tro. Han berettet: "Når en løve kom mot meg, så rev jeg den i stykker. Og når en bjørn kom etter meg, drepte jeg den også. Nå vil den samme Gud som fridde meg fra den brølende løven og den ville bjørnen befri meg fra denne kjempen!"

Moses minnet Israel på alle deres tidligere utfrielser. Så advarte han dem: "Vokt deg bare og ta deg vel i akt så du ikke glemmer det dine øyne har sett. La det ikke gå deg av minne alle ditt livs dager, men gjør det kjent for dine barn og barnebarn." (5.Mos. 4:9).

Sørgelig nok så sier Bibelen om Israel: "De holdt ikke Guds pakt og ... glemte hans store gjerninger og de under som han hadde latt dem se." (Sal 78:10-11). Lik israelittene har vi den samme tendensen når vi står overfor en ny prøvelse eller lidelse. Vi sier: "Å Gud, denne gangen er det for mye for meg å makte." Men Gud svarer: "Bare se deg tilbake og husk på meg!"

Dersom det er nødvendig, før dagbok for å minne deg selv på Guds store utfrielser i ditt liv. Noter ned noen få ord om kvelden før du går til sengs. Gjør det som trengs for å minne deg selv på alle de ting han har gjort for deg - all den hjertesorg du har vært igjennom og som han har befridd deg fra. Og så, når din neste prøvelse kommer, åpne din dagbok og si til djevelen: "Du skal ikke få bedra meg denne gangen. Min Gud har ført meg ut før, og han vil gjøre det igjen!"

3. Våre prøvelser er forgjeves når vi nekter å se at Gud fører oss gjennom dem for å lære andre.

Vi skal dele våre erfaringer med våre brødre og søstre for å bevise for dem Guds trofasthet. Vi skal stå oppreist og si: "Takk Gud, jeg er en veteran. Og jeg kan fortelle dere av erfaring - han er trofast!" Paulus skrøt faktisk av sine prøvelser: " ... jeg bærer Jesu merketegn på mitt legeme." (Gal 6:17). Han visste at hvert arr hadde en evig hensikt!

Hvorfor Tror Du Gud Har Utfridd Deg Fra Alle Dine Tidligere Prøvelser?

David skrev: "I min trengsel påkalte jeg Herren, jeg ropte til min Gud. Fra sitt tempel hørte han min røst, og mitt skrik kom for ham, til hans ører. Fra det høye rakte han ut sin hånd, han grep meg, han drog meg opp av dype vann. Han fridde meg ut fra min sterke fiende, fra dem som hatet meg - for de var for sterke for meg. De overfalt meg på min ulykkes dag, men Herren ble min støtte. Han førte meg ut i fritt rom. Han frelste meg, for han hadde behag i meg." (Sal 18:7, 17-20).

Kjære hellige, vær trygg - dersom du blir prøvet, så er det fordi Gud har behag i deg. "For den Herren elsker, den tukter han ..." (Heb 12:6). Dine prøvelser er et tegn på hans kjærlighet!

Du må også forstå at uansett hva du gjennomgår så vil det gå over. Nylig leste jeg et avsnitt i en av mine dagbøker som jeg skrev mens jeg gjennomgikk en stor prøvelse. Tre måneders notater sluttet alle med den samme setningen: "Å Gud, når vil dette marerittet ta slutt?" Og så, til slutt kom disse ordene tilsyne over en hel side med store bokstaver: "DET ER OVER - HAN HAR UTFRIDD!"

Jeg kan oppriktig si at jeg har lært mer i mine prøvelser enn jeg noensinne har gjort i gode tider. Fremgang gir ikke lærdom, prøvelser gjør. Humanisten Albert Schweitzer sa: "Lykke er en god helse og en dårlig hukommelse." Nei - lykke er å huske alle de måter Gud har ført oss igjennom på!

Jeg spør deg på ny: Hvordan reagerer du på dine prøvelser? Forspiller du dem og blir en klager og en tviler? Eller bygger du opp din tro, i visshet om at din Gud utfrir?

Det finnes bare en måte å utholde dine nåværende prøvelser på: Husk på at din himmelske far har behag i deg! Han har en plan i virksomhet, en stor investering i deg. Og " ... jeg er fullt viss på dette at han som begynte en god gjerning i dere, vil fullføre den inntil Jesu Kristi dag." (Fil 1:6). Din far forbereder deg på å bli en veteran i åndelig krigføring - et eksempel på tro og tillit til denne generasjonen.

Nr. 108: Jerusalem er ikke enda "Jesu" stad!

Nr. 108
Jerusalem er ikke enda «Jesu» stad!

Denne artikkelen er på Svensk, ikke oversatt til Norsk!

Alla ni som tror att Konspirationsteorier är struntprat – läs det här och inse att någon har byggt den här byggnaden som ett centrum för bl a utbildning av dom som vill skapa den framtid som vi ingår i och som är här nu. Och dom flesta av oss vet ingenting!



”Every Masonic Lodge is a temple of religion; and its teachings are instruction in religion.”

Den här rapporten kommer att chockera och förarga många men detta är något jag har arbetat med i mer än fyra år.  Så nu har jag bestämt att tiden är inne för att skriva ner alltihop fast jag vet att det kan bli missförstått som antisemitiskt.  Gud förbjude att jag, en jude, någonsin skulle säga eller göra något som skulle anses som antisemitiskt.  Men jag måste erkänna att den här rapporten inte är lätt för mig att skriva.  Faktum kvarstår dock att en ond kraft har tagit plats i Jerusalem och har spritt sig utöver Israel som en förberedelse för tidens slut och sätet för antikrist.  För om vi tror på att antikrist kommer att få sitt säte på Tempelberget så måste vi förstå vissa sanningar som inte talas om idag.  En av dessa sanningar är att själva grunden för en sådan förflyttning av Det onda måste vara på väg redan nu om detta kommer att inträffa. Eller så är vi helt enkelt inte vid tidens slutpunkt!  Denna rapport kommer att bevisa att en sådan förflyttning är på väg och har varit så under en ganska lång tid.  Det blir accepterat av en del och förkastat av andra, men det är så det är.

I den här rapporten vill jag visa många bilder på Illuminatis etablissemang och visa prov på att det har varit en diabolisk komplott av dom som vi refererar till som Den Nya Världsordningen.  Jag kommer att visa den arkitektoniska designen av den New Israeli Supreme Court Building (ung. Högsta domstolen) som designats och betalats av Rothschilds och visar på närvaron av frimurarna och Illuminati.  Jag har tagit med alla bilder utom en som jag visar här och jag kan försäkra er att vad ni ser är verkligt och på plats.

 

Samma familjer som äger och kontrollerar Federal Reserve (ung. som Riksbanken i Sverige) och andra större finansinstitutioner har sina ögon på Tempelberget och den heliga staden Jerusalem. Precis som skrifterna säger: den man som avslöjas som antikrist kommer att sitta på den platsen innan ankomsten av den judiske Messias Yeshua (Jesus) HaMashiach och många mottager honom som deras Messias. På vilket sätt detta kommer att utspela sig återstår att se, men en sak är jag övertygad om och det är att Guds heliga män blir inte de som återuppbygger templet, det kommer att bli Illuminati!

 

För Gud skulle inte sända människor till den platsen för att utföra blodsoffer.  Hans söners blod var det perfekta offret, det finns inget behov av att sprida blodet från dumma djur längre.  Yeshua gjorde ett perfekt arbete och det avslutades.  Men Han återkommer och tar kontroll av det Nya Templet som jag tror kommer att byggas snart. Men innan Han återkommer måste den här världen bli i så dålig form att antikrist kan bli accepterad av de flesta som räddaren som kan bringa fred och ordning i världen.  Men sedan – ni vet resten av den historien så låt oss fortsätta.

Eftersom hela den här rapporten bygger på konstruktionen av den byggnad som skapats av Rothschilds visar jag här nedan en bild av den.  Den togs av en vän till mig då han och hans fru flög över det området för några år sedan.  Supreme Courts byggnad finns på mark som ligger mitt emot Knesset och intill Utrikesdepartementet och Israels Centralbank. Det är viktigt att hålla i minnet att det ligger i linje med Knesset för vi kommer att tala om leylinjer som korsar under den här pyramiden och går vidare till Knesset, med andra leylinjer som korsar i perfekt ordning till centrum av Jerusalem och vidare till Rockefeller Museum.  Allting om denna byggnad har tänkts ut in i minsta detalj, och det är djävulskt och förfärligt!  Djävulens plan har satts på plats innan vi ens har haft en aning om planen.  Han vet att hans slutliga kamp kommer att bli här i Jerusalem.

 

De ingenjörer som utvaldes till det här jobbet av The Rothschilds var sonson och sondotter till Ben-Zion Guine från Turkiet, som arbetade för baron Rothschild, Ram Kurmi, född i Jerusalem 1931 och Ada Karmi-Melanede, född i Tel-Aviv 1936.  För de som kan få ut något av siffror så var det viktigt att byggmästarna hade allting i ordning i förhållande till korrekta nummer.  Det fanns 1 000 ritningar över planen, 1 200 cementposter, de arbetade på byggnaden under 3 år, eller 750 dagar, 20 arbetare varje dag i 200 000 arbetsdagar och 250 000 byggstenar, alla placerade för hand! 



The Israeli Supreme Court, Jerusalem.
Det första man ser är pyramiden med det allseende ögat, precis som den man ser på den amerikanska endollarsedeln. Vi kommer att gå igenom detta lite senare i artikeln.  Den stora cirkeln man ser i botten på bilden är ett uppochnedvänt kors som designats för att gå på.  Det är det enda religiösa emblem som designats till att bli trampat på med foten.  I toppen finns en muslimsk gravplats, och just utanför synfältet till höger finns en egyptisk obelisk.



Och överallt inom byggnaden upptäcker man hinduiska altare. Allt detta blir mer förståeligt allt eftersom vi fortsätter.  Håll i minnet att vi talar om etablissemanget som en form av regering som kommer att visa sig under antikrist.  Där finns få bevis på byggnaden som sådan av närvaron av The Rothschilds men på en mur på utsidan hittar vi dessa två minnesmärken: 




Lägg märke till Rothschilds emblem längst upp.  Det är symbolen för skaparen av Rothschilddynastin och hans fem söner som etablerade centralbanker över hela Europa.

Rothschilds gjorde flera överenskommelser med den israeliska regeringen innan byggandet började.  Bland annat skulle Rothschilds peka ut den plats som Supreme Court skulle placeras på, de skulle använda sina egna arkitekter och ingen fick någonsin veta hur mycket byggnaden skulle komma att kosta. Det tog dem fyra år att bygga denna struktur med många hemligheter inbyggda.

Efter att ha passerat säkerhetsvakterna så är det första du ser på vänster sida på väggen ett stort fotografi:

 

Från vänster ser man Teddy Kollek, sedan Lord Rothschild, på den högra sidan står Shimon Peres och sittande nedtill på fotot till vänster Yhzhak Rabin.  De andra är de som gav oss ”the Olso Death Process” som vi nu står inför.  Men det är här som vår resa börjar när vi går in i byggnaden för hela den här resan avser att ta oss från mörker till ljus – och bli en Upplyst människa! (an Illuminated one).

Först inträder man i ett område med mycket svag belysning, men allt eftersom man går uppför trappan så ser man ett starkt ljus som kommer från ett mycket stort fönster där man kan se ut över stora delar av Jerusalem.

 

Här är det mycket viktigt att räkna stegen.  Där är tre set med 10 steg i varje som utgör totalt 30 steg.  När man går uppför dessa 30 trappsteg så kommer man från mörkret in i ljuset.  Och därifrån kan man se världen, eller i detta fall, staden Jerusalem som man aldrig har sett den förr. Det är också värt att nämna att på den vänstra sidan kan man se de gamla Jerusalemstenarna, en del tror att det är samma stenar som användes i Det Andra Templet, men det finns ingenting som bevisar det.  På den andra sidan ser man den släta, moderna väggen.  Det finns 6 lamphållare som lyser upp på människans färd för att få kunskap och bli upplyst.  Men ännu en gång, jag tycker at det är nödvändigt att säga att det är mycket viktigt för dom som byggt denna byggnad att allting är perfekt och i rätt ordning, även numeriskt.

 

När vi svänger till vänster och börjar gå mot pyramiden noterar vi en metallslinga i marmorgolvet.  Leylinjerna korsas direkt under pyramiden, de kommer från den här platsen till olika platser i staden.  Det är här som domarna och andra kan stå och motta kunskap och makt.  De står direkt över en bit kristall med ljusbäraren Lucifers Det Allseende Ögat ovanför dem.

 

Här nedan är en karta över Jerusalem.  Man kan se att The Supreme Court Building och Knesset är förenade med en rak linje och i en 90% vinkel till den linjen på halva vägen finns en leylinje som går vinkelrätt.  Den linjen går rakt ner till mitten av en gata som är känd som Ben Yehuda, en plats där alla tokstollar möts, och varje dag finner man åtminstone en som kallar sig själv Elias eller Moses. Israel kallar Ben Yehoda för ”The freak show”.  Den linjen går vidare till Rockefeller Museum och därifrån går en linje genom de muslimska kvarteren till Tempelberget.

 

 

Just innan man går in under pyramiden finns ett fönster som man kan se uppe på pyramiden och då kan man notera en leylinje som går till centrum i pyramiden.

 

 

Låt oss för ett ögonblick gå tillbaka till toppen på de 30 stegen.  Som vi vet är det 33 grader inom frimureriet, men de sista tre är de av högre kunskap och preparering för att träda in i The Illuminati. Så när man går från toppen av trappan mot pyramiden ser man ett stort bibliotek med tre rader till dessa tre nivåer av högre kunskap.  De tre avslutande stegen i frimureriet och efter det, om någon väljer att gå högre och har blivit accepterad, så träder man in i de högsta nivåerna inom Illuminati.  Det är också viktigt att notera att i den här byggnaden slutar den 33 nivån vid basen på pyramiden.

 

 

Detta är ett mycket stort och dyrbart bibliotek, men det är något annat när det gäller det här biblioteket som är värt att nämnas. Den första raden är ”bara” för advokater, den andra raden är ”bara” för domare.  Den högsta och tredje raden är ”bara” för pensionerade domare, vilka också står för ordning och reda inom Illuminati, eftersom man måste bli accepterad och gå vidare till den högre nivån innan kunskapen på den nivån är tillgänglig för dem.  Direkt ovanför den tredje raden finns pyramiden med det allseende ögat.  Där börjar resan in till Illuminati.

 

Direkt under pyramiden kan man se 6 kvadrater. Sex är numret för människan och varje kvadrat har 4 sidor som talar till världen.  I centrum direkt under punkten på pyramiden finns en kristall och när man står ovanpå den är man i direkt linje från punkten i pyramiden och kristallen nedanför.

 

Där är fem rättssalar, var och en har en entré som är formad som en judisk grav med öppningen ovanför dörren för andens frihet att gå in eller ut.  Väggen med entrén till rättssalarna har en båge på medan den yttre väggen är rak. Det är två saker som kan sägas om detta, en del säger att det är en rak linje till rättvisa, att båglinjen betyder nåd, och andra säger att det betyder ordning ut från kaos. Illuminatis motto!  Där finns tre domare i varje rättssal och ovanför där domarna sitter finns en mindre pyramid som lyser på domarna när de sitter över dom som tagits upp från fångcellerna inunder. Domarnas kammare finns ovanför rättssalarna och de kommer ner för att låta ljuset skina över dom som hämtats upp nerifrån.

 

Jag har gjort ett urklipp från hela ritningen av byggnaden för att visa er designen på en judisk Miskan som byggts in i ritningen då alla andra stora religioner i världen är representerade i en eller annan form.  När man går från pyramiden kan man gå antingen till rättssalarna eller mot domarnas kammare.  Men detta är hur den delen av byggnaden ser ut och som gör pyramiden till det heligaste av heligheter i detta onda Miskan ”Tempel”.  



Den nedre delen av ovanstående bild är gårdsplanen och här finns färdiga stenar som hämtats hit från öknen nära Mitzpe Ramon, där man kan finna världens största, naturliga krater.  En smal kanal med vatten som rinner oupphörligt delar stenarna. Arkitekterna säger sig ha blivit inspirerade från Skrifterna, Psaltaren 85:11.  Sanningen skall komma upp från joden och rättrådighet skall se ner från himlen.  För domarna sitter ovanför denna gårdsplan och tittar ner. 



När man lämnar den centrala rättssalen, eller huvudrättssalen, finner man direkt mitt emot öppningen, trapporna som går ner.  Vid basen av trapporna finns fruktbarhetssymbolen som alltid är närvarande i alla Illuminaternas strukturer och byggnader, ofta gömd men alltid där.  Mycket kan sägas om denna symbol och frimurarnas symbol med kompassen och kvadraten med ”G”et i mitten, men jag lämnar det för ett annat tillfälle eller för någon annan att skriva om.



Vi har bara lätt rört vid innebörden hos denna byggnad men det är bokstavligen talat hundratals detaljer som pekar på Illuminaterna och deras planer för mänskligheten. Men ännu viktigare med den här rapporten är att den visar på en bas för sätet eller centrum för den som skall bli accepterad av de flesta som en Messias, innan Yeshua (Jesus) återkommer för att skapa sitt rike och regera över världen!  Utan tvekan kommer många att säga emot den här rapporten och att budbäraren hellre än budskapet blir attackerat.  Men jag har försökt att lägga fram bevis och fakta och mycket mer kan bli sagt och jag är säker på att den här artikeln kommer att förarga en del och möjligen är detta avsikten med hela artikeln. 


Masonic Display In The Middle Of The Street

Gallery Of Masonic Sights From Israel  

Freemasonry In Israel

Israeli Freemasonry



The Synagogue Of Satan
Freemasonry Watch

Nr. 107: Hvorfor jeg hverken er kalvinist eller arminianist!

Nr. 107:
Hvorfor jeg hverken er kalvinist eller arminianist!

Av Ray Comfort.

Hvordan passer Gud sin suverene nåde og menneskets ansvar til å vende oss til Ham i sammen? Du har for eksempel Esekiel 33, 11 som sier: «Så sant jeg lever, sier Herren Gud, jeg vil ikke at den ugudelige skal dø, men at han skal vende om fra sin onde ferd og leve. Vend om, vend om fra det onde livet dere fører! Hvorfor vil dere dø?»

Det er klart fra Skriften at Han gir oss omvendelse (Apg 5, 31; 11, 18) og tro som gave (Romerne 12, 3), men så befaler Han alle mennesker til å vende om og tro. Se Markus 1, 15; Apg 17, 30.

Vi leser også at «hver den som påkaller Herrens navn, skal bli frelst.» (Apg 2, 21, Romerne 10, 13), og Johannes 3, 16 som sier «hver den som tror på Ham, skal ikke gå fortapt.» Hver den betyr hver den.

Charles Spurgeon forkynte guddommelig suverenitet, men han forkynte også menneskets ansvar, selv om han innrømmet at han ikke helt forstod hvordan de passer sammen.

Hør på hans formaninger til synderen: «Tro på Jesus, og selv om du er på en vanskelig vei, så skal dine føtter snart bli satt på en stein av sikkerhet», «Syndere, fly til Kristus», «Synder, ydmyke deg selv under Guds mektige hånd …»

Han forkynte at det er synderens ansvar å stole på Frelseren: «Stol på Kristus med hele din sjel og Han skal berge den. Du vil ikke gjøre dette med mindre den Hellige Ånd leder deg, men dette fjerner ikke ditt ansvar.».

Synet på frelse til arminianistene og kalvinistene er diametralt motsatte av hverandre. Likevel så peker troende på begge sider til en rekke vers for å støtte opp om sin teologi. Enten du velger det ene eller andre, så ikke la ditt valg holde deg borte fra andre troende som tenker annerledes.

Er det mulig at to motsatte sannheter kan gå i sammen? De kan det hvis alt som mangler er litt informasjon for dem til å harmonisere i sammen. Det vil komme en dag da vi vil forstå alt (se 1 Kor 13, 2).  Da vi vil være glad for at vi ikke skapte splittelse i Kirken og «strid mellom brødre.». Det er noe Gud hater (Ordspråkene 6, 9).

Dessverre så har kirkens historie vist oss at selv kjente, Gudelige menn, har kranglet om disse sakene (f.eks, Wesley og Whitefield). Mer nylig har jeg sett brødre ta et teologisk standpunkt og mye til sin fortvilelse ble de stemplet som bråkmakere av sin egen menighet. Misjonærer har blitt kalt tilbake fra misjonsmarken, pastorer har fått sparken og kirker har blitt splittet på grunn av dette problemet.

Hvis du tror du har forstått sammenhengen med alt, så kjemp for samhold blant dine brødrene og søstre. Deretter kan du fokusere på ditt eget ståsted. Brannmenn eksisterer for å bekjempe branner, ikke for å kjempe mot hverandre. Når eksekusjonspelotongen står samlet i en sirkel så gjør de fienden glad.

Hvert eneste øyeblikk du og jeg tilbringer i sammen med å argumentere for eller imot teologisk tolkning er tid vi har tapt for alltid som kunne vært brukt i bønn for de ufrelste eller for å nå de fortapte.

Jeg ville ikke bli overrasket om mye av striden for dette problemet er forankret i syndig stolthet og ikke i kjærlighet til sannheten.